There are several different methods of assessment of functional communication in individuals with aphasia. However, these are not very established in Sweden. A number of assessment methods are not translated and adapted to Swedish. The views about what functional communication means are scattered. The purpose of this study was to, with the help of a questionnaire survey, identify how Swedish speech and language therapists assess functional communication, to what extent and what they want that an assessment method should contain to be clinically useful. The study involved 54 clinically active speech and language therapists in the area of aphasia. Participants felt that it was important to assess functional communication. Assessment was commonly used but with different methods. The most common way of assessment was that the speech and language therapists assessed the functional communication through dialogue and observation. It was less claimed to use only structured and published assessment materials. The speech and language therapists in the study considered it important that the results from an assessment method should be comparable over time to be clinically useful. An increased knowledge and dissemination of assessment materials for functional communication might increase the use. There is a need for new Swedish assessment material and/or translations of existing material regarding functionell communication. Another aspect that is important for a more thorough assessment of functional communication is the lack of time as many speech and language therapists where experiencing. / Det finns flertalet bedömningsmetoder för funktionell kommunikation hos personer med afasi. Dessa är dock inte särskilt etablerade i Sverige. Flera av bedömningsmetoderna finns inte översatta till svenska och är därmed inte anpassade till svenska förhållanden. Åsikterna kring vad funktionell kommunikation innebär är spridda. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga hur och i vilken utsträckning logopeder i Sverige bedömer funktionell kommunikation vid afasi, samt vad de vill att en bedömningsmetod ska innehålla för att den ska vara kliniskt användbar. I studien deltog 54 kliniskt aktiva logopeder inom afasiområdet. Deltagarna ansåg att det var viktigt att bedöma funktionell kommunikation. Bedömningen utfördes i hög grad men med olika metoder. Det vanligaste var att logopederna bedömde funktionell kommunikation genom samtal och observation. En mindre andel uppgav sig använda enbart strukturerade och publicerade bedömningsmaterial. Det logopederna ansåg viktigast för att en bedömningsmetod ska vara kliniskt användbar var att det gick att jämföra resultatet över tid. Det framkom av svaren att en utökad kunskap och spridning av bedömningsmaterial för funktionell kommunikation skulle få logopeder att använda dessa mer. Det behövs nya svenska material och/eller översättningar av redan befintliga material. Tidsbrist för bedömning av funktionell kommunikation är något som många deltagare angav som en anledning till att det inte genomförs i stor utsträckning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-105630 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Jansson, Lisa, Samuelsen, Åse |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Hälsouniversitetet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds