Skolmatematiken och matematikdidaktiken har under de senaste årtiondena genomgått en förändring från ett historiskt fokus på ren räkning och utantillkunskaper mot alltmer processorientering. Det pågår en aktiv debatt om hur framgångsrik dagens matematikundervisning egentligen är då de svenska elevernas resultat i internationella jämförelser så som PISA är inte lysande. Historiskt har den svenska matematikundervisningen hämtat influenser från amerikansk matematikdidaktikutveckling. I detta examenarbete görs jämförelse av förespråkad matematikdidaktik vid två olika lärarkurser i Sverige och en lärarkurs på Stanford, USA. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i synen på ”god” matematikundervisning på dessa kurser. Som huvudsaklig analysmetod valdes en diskursanalys. De tre olika lärarkurserna ses som tre diskurser. Fyra frågor ställts till respektive diskurs: Vad lyfts fram om matematikdidaktik? Hur talas det omdetta? Vad utesluts eller tonas ner? Vad framställs som god matematik-undervisning? Huvudinriktningen mot en processorienterad matematik är tydlig i alla tre diskurserna. Samtidigt så nämns i diskurserna att ”kunna vissa saker utantill är också viktigt” så det är inte helt entydigt men ändå en tydlig riktning. Alla diskurser tar också upp uppgifternas betydelse för lärandet. Val av uppgifter är en viktig del av matematikdidaktiken. Några skillnader som framkommer är att den amerikanska diskursen lyfter fram betydelsen av mjuka faktorer som attityd, självförtroende, motivation, tilltro, uppmuntran betydligt mer än de två svenska. Sammanfattningsvis visar min analys av de tre diskurserna att den amerikanska diskursen tydligare lyfter fram värderingar och undervisar lärarstudenterna i vad som är god matematikundervisning. God matematikundervisning innefattar många mjuka aspekter som motivation, självförtroende och jämlikhet. Budskapet i de två svenska diskurserna är sakligare och med mer bredd – god matematikundervisning omfattar ett spektrum av förmågor, kunskaper, ämnesområden. Lärarstudenten får ett ”smörgåsbord” och får sedan, på gott och ont, plocka ihop sin egen tallrik av hur matematikundervisningen ska bedrivas. / In recent decades, school mathematics and mathematics education have undergone a change from a historical focus on pure arithmetic and facts knowledge towards an increasingly process orientation. There is an active debate about how successful today's mathematics education really is and the Swedish students' results in international comparisons such as PISA are not brilliant. Historically, Swedish mathematics teaching has taken influences from American mathematics didactic trends. In this thesis, a comparison is made of advocated mathematic education at two different teacher courses in Sweden and a teacher course at Stanford, USA. The purpose is to investigate similarities and differences in the view of “good mathematics education” in these courses. A discourse analysis was chosen as the main analysis method. The three different teacher courses are seen as three discourses. Four questions are asked for each discourse: What mathematics didactics is highlighted? How is this talked about? What is excluded or toned down? What is presented as good mathematics teaching? In all three discourses a clear focus on a process-oriented mathematics is seen. At the same time, it is mentioned in the discourses that "knowing certain things by heart is also important" so it is not completely unambiguous but still a clear direction. All discourses also address the importance of the math problems. Choice of problems and exercises is an important part of mathematics didactics. One difference that emerge is that the American discourse highlights the importance of soft factors such as attitude, self-confidence, motivation, confidence, encouragement significantly more than the other two. In summary, my analysis of the three discourses shows that the American discourse more clearly highlights values and educates student teachers what is good mathematics teaching. Good mathematics education includes many soft aspects such as motivation, self-confidence and equality. The message in the two Swedish discourses is more objective and with more breadth - good mathematics education encompasses a spectrum of abilities, knowledge, subject areas. The teacher student gets a "smorgasbord" and then has to fill his own plate with theories and methods how the mathematics teaching should be conducted.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-301734 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Langlet, Tove |
| Publisher | KTH, Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2021:553 |
Page generated in 0.0029 seconds