Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg). 1670 kunde man rymma Hvitfeldtskabiblioteket i 8 bokhyllor. Under 1800-talet växte boksamlingen från 2.300 volymertill 18.758 volymer. Lasåret 1963-64 fanns över 35.000 volymer.Utlåningen var troligen relativt begränsad under 1600- och 1700-talen, ökade under1 800-talet, och växte betydligt under 1900-talet. Ett särskilt lärjungebibliotek tillkom1896.Skillnaden mellan Hvitfeldtska och det 1925 inrättade Burgården (nära 10.000 volymer)uppmärksammas. Mot det lärdomstyngda Hvitfeldtska stod Burgårdens mer elevanpassademed mer ungdomslitteratur, generösare öppethållande m m. På båda skolornafanns föreningar och tidningar som tillvaratog elevernas litterära intressen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-16408 |
Date | January 1995 |
Creators | Oxelqvist, Gunnar |
Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, University of Borås/Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1404-0891 ; 1995:2 |
Page generated in 0.0015 seconds