Return to search

Socialt hållbara offentliga platser i Stockholms stads stadsutveckling: En fallstudie av Fokus Skärholmen och Hagastaden / Socially Sustainable Public Spaces in the City of Stockholm's Urban Development: A Case Study of Focus Skärholmen and Hagastaden

I dagens samhälle och speciellt i Stockholms stad finns det brister i stadsutvecklingen gällande den sociala hållbarheten som prioriteras bort till förmån för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Genom att skapa och förbättra socialt hållbara offentliga platser främjas den sociala integrationen och tryggheten genom möjliggörandet av möten mellan olika människor. Syftet med denna studie är därmed att undersöka socialt hållbara offentliga platser och hur dessa kan skapas. Vidare ska detta utforskas i praktiken genom en undersökning av två av Stockholms stads projekt, Fokus Skärholmen och Hagastaden. I Fokus Skärholmen har Vårbergs park Vårgården valts ut som är placerad i söderort och för Hagastaden på norra Norrmalm har torget Hagaplan och Norra Stationsparken valts ut. Rapporten använde en kvalitativ undersökning med etnografiska metoder för att samla in kvalitativa data. Dessutom utfördes en teoretisk undersökning, huvudsakligen baserad på litteraturstudier. En fallstudie av projekten, Fokus Skärholmen och Hagastaden, genomfördes med hjälp av triangulering genom olika metoder, inklusive platsobservationer, intervjuer och dokumentanalyser. Sju intervjuer av semistrukturerad karaktär hölls med totalt åtta respondenter för att samla in material till fallstudierna.Resultatet visade att en socialt hållbar offentlig plats bland annat bör inkludera perspektiv på trygghet, tillgänglighet, inkludering samt livskvalitet. För att skapa en trygg plats krävs bland annat god belysning, överblickbarhet och att platsen är välbesökt. Ett tillgängligt offentligt rum är anpassat för alla oavsett faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. Vidare krävs både inkludering av invånare i planeringsprocessen samt en inkluderande utformning för att ge dem en känsla av tillhörighet och en relation till miljön. Slutligen bidrar offentliga platser till att förbättra livskvaliteten genom att erbjuda attraktiva utomhusmiljöer med grönska och mötesplatser. Båda projekten har implementerat dessa aspekter, dock skiljer sig deras fokus och tillvägagångssätt åt i och med deras olika behov och förutsättningar. / In today's society, and especially in the City of Stockholm, there are shortcomings in urban development regarding social sustainability, which is prioritized in favor of ecological and economic sustainability. By creating and improving socially sustainable public places, social integration and safety are promoted by enabling meetings between different people. The purpose of this study is therefore to investigate socially sustainable public places and how these can be created. Furthermore, this will be explored in practice through an investigation of two of Stockholm's city projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden. In Fokus Skärholmen, the park Vårgården in Vårberg has been selected, which is located in the southern part of Stockholm, and for Hagastaden in northern Norrmalm, the square Hagaplan and the park Norra Stationsparken have been selected. The report used a qualitative survey using ethnographic methods to collect qualitative data. In addition, a theoretical investigation was made, mainly based on literature studies. A case study of the projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden, was carried out using triangulation through various methods, including site observations, interviews and document analyses. Seven interviews of a semi-structured nature were held with a total of eight respondents to collect material for the case studies.  The results showed that a socially sustainable public place should, among other things, include perspectives on safety, accessibility, inclusion and quality of life. Creating a safe place requires, for example, good lighting, visibility and that the place is well used. An accessible public space is adapted for everyone regardless of factors such as gender, socio-economic background, age or disability. Furthermore, both the inclusion of residents in the planning process and an inclusive design are required to give them a sense of belonging and a relationship with the environment. Finally, public places contribute to improving the quality of life by offering attractive outdoor environments with greenery and meeting places. Both projects have implemented these aspects, however their focus and approach differ due to their different needs and conditions.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-348489
Date January 2024
CreatorsAronsson, Livia, Svidén Thodenius, Linnea
PublisherKTH, Urbana och regionala studier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ABE-MBT ; 24464

Page generated in 0.0032 seconds