Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen. Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra. / The overall aim of the study is to develop knowledge of and bring an understanding of music education in the music school of El Sistema in Sweden based on an El Sistema school in Gothenburg. One aspect is to study the methods of El Sistema and determine if these are out of the ”ordinary”, in relation to what usually is seen as ordinary music education in Swedish music and culture schools. In this case, the backgrounds of ideas and specific conditions of the schools have been a major focus. The theoretical frame is inspired by the sociocultural perspective, and the implementation is based on the ethnographic method. The result is first of all based on qualitative interviews with four pedagogues and six students. Time, continuity and contact are three key properties that the pedagogues emphasize as fundamental in bringing success to the work of El Sistema. Music education in groups and parental contact, according to the pedagogues, are also seen as important facets in the work of musical and social development and in the aim of integration. From the perspective of the students, El Sistema brings joy to the students yet at the same time, on occasion, the result indicates the opposite. In addition, the result of the study illustrates in many aspects that El Sistema and the traditional music education has much in common, yet at the same time, El Sistema is an operation that differs from the traditional music education. One of the conclusions for this studie is that El Sistema reaches children that usually do not attend optional music education and the work of El Sistema has an important role of youth recreational activity and musical and social development, which the school aims to do.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-13440 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Dymén, Iris |
| Publisher | Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds