Geografin, kartan och vårt samhälle blir alltmer digitaliserade. Vi lever i en globaliserad värld och kan ta del av stora delar av världen genom våra olika digitala hjälpmedel hemma från soffan. Regeringen tog år 2017 fram en digitaliseringsstrategi som även innefattar skolan och i läroplanen går att läsa att undervisningen i skolan ska ha olika digitala inslag. Det digitala är oftast en självklarhet för många yngre barn idag och genom olika digitala spel möter de digitala kartor i sin vardag redan i tidig ålder jämfört med tidigare generationer. Samtidigt tyder samhällets utveckling på att barn rör sig allt mindre självständigt i sin närmiljö vilket kan påverka deras förmåga till rumslig uppfattning och därmed att förstå kartan. Genom tiderna har mycket olika forskning gjorts för att undersöka barns relation till kartan och förmåga för det abstrakta tänkandet. Forskning som görs kring barn och deras förhållande utgår vanligen från Piagets stadieteori eller det sociokulturella perspektivet som bottnar i Vygotskijs tankar kring hur lärande sker i det sociala samspelet med hjälp av olika redskap. Dock saknas det i stor utsträckning forskning kring digitaliseringen och geografiämnet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1–3 i Falköpings kommun undervisar kring kartan och rumslig uppfattning samt vilka digitala verktyg som används i denna undervisning. Ytterligare ett mål med undersökningen har varit att ta reda på hur lärarna ser på sina egna geografiska ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper inom geografi samt digitala kunskaper i förhållande till geografiämnet med utgångspunkt i ramverket TPACK. Resultatet visar att lärare i de lägre åldrarna i denna studie i mycket stor utsträckning jobbar främst med fysiska kartor och jordglober i sin geografiundervisning kring kartan. Det framgår även att i jämförelse med området kartan tycker lärarna att området rumslig uppfattning är ett mer komplext och utmanande undervisningsområde. De digitala verktyg som används i geografiundervisningen används främst under lärarledda genomgångar och resultatet visar att lärarna önskar och anser sig behöva fortbildning för att kunna arbeta mer digitalt på bästa sätt i geografiundervisningen. / Geography, the map, and our society are becoming increasingly digital. We live in a globalized world and can participate in large parts of the world through our various digital appliances, from the couch at home. In 2017, the government of Sweden, developed a strategy for digitalization that includes the school system, and the national curriculum also stipulate that teaching in schools must include different digital elements. For many younger children today, the digitalization is part of their everyday life and through various digital games they encounter digital maps from an early age. At the same time, the development of society indicates that children are more limited and move around much less independently in their immediate environment than previous generations. This can affect their spatial perception ability and thus also affect their understanding of the map. Historically the research examining children's relationship to the map and their ability for abstract thinking is extensive. Research in this field, children and their relationship and understanding of maps, is usually based on Piaget's stage theory or the socio-cultural perspective that is rooted in Vygotsky's theory of learning through social interaction with the help of mediating tools. However, there is a lack of research on digitization and the subject of geography. The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers in grade 1-3 in Falköping municipality teach about the map and spatial perception. In addition to this what digital tools are used in this. Another goal of the study has been to explore teachers' own view of their subject knowledge concerning the areas of geography previously mentioned, pedagogical knowledge and technical knowledge based on the TPACK. The results show that the primary school teachers in this study to a very large extent work mainly with physical maps and globes in their geography teaching concerning the map. It also appears that the teachers in the study perceive the area of spatial awareness abilities to be particularly complex and challenging to teach. Another finding of the study is that the digital tools used in geography teaching are mainly used during teacher-led reviews. The results also show that teachers identify both a wish and need for further training to be able to integrate digital tools in the best way in geography teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84495 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Darius, Hannah |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds