Enligt tidigare forskning kan en uppväxt i en stadsmiljö medföra negativa effekter på barns hälsa, det är därför viktigt att förstå barns sårbarhet i urbana miljöer. Halmstad kommun har en vision att färdigställa en stadsomvandling av områdena Larsfrid och Vilhelmsfält till år 2050. På uppdrag av Halmstad kommun har författarna genomfört föreliggande studie som ett bidrag till stadsomvandlingen, med fokus på barn i åldern 1-6. Syftet med studien var att belysa förskollärares perspektiv på skapandet av lekfulla och hälsofrämjande lärmiljöer i ett stadsområde med tillhörande natur. De två teorierna sociokulturellt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) har tillämpats för att förstå hur barns hälsa och lärande kan främjas i en pedagogisk stadsmiljö. I studien användes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Empirin resulterade i tre huvudkategorier: Stadsområdet ska vara en miljö som väcker nyfikenhet, Barn lär sig tillsammans med andra barn samt Barn behöver goda förutsättningar för att må bra. Studiens slutsats visade att lekfulla miljöer i ett stadsområde, utformat kreativt och med inslag av natur, kan bidra till barns interaktion, lärande och hälsa. Utformningen av stadsområdet bör ta hänsyn till en lekfull barndom, som kan gynna goda förutsättningar för lärande och hälsa under hela livet. / According to previous research, growing up in an urban environment can have negative effects on children's health, why it is important to understand children's vulnerability in urban environments. The municipality of Halmstad have a vision to complete an urban transformation of the regions Larsfrid and Vilhelmsfält to the year 2050. On the assignment of Halmstad municipality, the authors conducted this study as a contribution to the urban planning, focusing on children aged 1-6. The purpose of this study was to elucidate preschool teachers' perspectives on the creation of playful and health-promoting learning environments in an urban area with associated nature. The two theories, sociocultural learning and sense of coherence (SOC) have been applied to understand how children's health and learning can be promoted in an educational urban environment. The study used a qualitative method with descriptive design. The empiric resulted in three main categories: The urban area must be an environment that arouses curiosity, Children learn together with other children and Children need good conditions to feel good. The study's conclusion showed that playful environments in an urban area, designed creatively and with elements of nature, can contribute to children's interaction, learning and health. The design of the urban area should take into account a playful childhood, which can benefit good conditions for learning and health throughout life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-43069 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Forshage, Celina, Hammarström, Jennie, Kyneb, Sabina |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds