Hur mycket ska eleverna få bestämma över undervisningsmaterialet? Vilket sätt ska musiken läras ut för att vara mest givande för eleverna? Är genrebredd viktigt för eleverna? Hur viktigt är det att eleverna har roligt i klassrummet? I denna uppsats fokuseras detta inom musikundervisning på högstadiet. Formellt och informellt lärande enligt Göran Folkestads teorier kommer att ligga till grund för studien med skolans läroplan som bakgrund. Hur mycket inflytande eleverna får ha i musikklassrummet är ett stort fokus i denna studie, och vad en hög nivå elevinflytande har för för- och nackdelar. Analysen för denna uppsats är av kvalitativ metod enligt Alan Brymans förklaringar. Hur ska undervisningen struktureras så att elever väcker ett intresse och får kunskaperna att kunna vidare utvecklas på egen hand? Fyra musiklärare på högstadiet har blivit intervjuade för att svara på bland annat ovanstående frågor. Min empiri kopplas sedan till de ovannämnda teorierna tillsammans med tidigare forskning baserad på elevernas inflytande och lärarens handlingsutrymme.Resultatet visar en stor variation i hur olika lärare strukturerar undervisningen utifrån läroplan och andra mer informella aspekter. Samtidigt som vi ser stor variation i lärarnas val så ser vi även många likheter i hur de strukturerar sin undervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-110750 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Andreas, Svanberg |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds