The aim of this study was to investigate the after-school staff's perspectives on their strategies for promoting peer relationships for students with autism. Previous research has shown that children and young people with autism have difficulties linked to the diagnosis, which make social interaction and the maintenance of peer relationships difficult. The study used qualitative semi-structured interviews with eight after-school professionals. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results this study used the sociocultural theory, the four levels of relational perspective and Nilholm's perspective on inclusion. The phenomenological analysis of the data resulted in four different themes; The after-school staff's view of relationships for all students in the after-school center, the after-school staff's view of relationships for students with autism, the after-school staff's view of strategies to promote relationships for students with autism and the after-school staff's view of difficulties in building relationships within the after-school center. In the results, the after-school staff describe the importance of having peer relationships and be given the opportunity to participate in activities for all students within the after-school center and the activities need to be adapted to everyone. However, there were two respondents who problematized the idea of inclusion in that the group's needs can be overlooked when an activity needs to be adapted. In the results the respondents discussed that there were different difficulties among students with autism and, these difficulties had an impact on the social interaction and peer relationships. They also lifted differences between the sexes. The strategies that the after-school staff highlighted to support peer relationships for students with autism were about providing adult support in activities and individual solutions depending on which student they met. The results also show that there are aggravating circumstances regarding the work with relationships within the after-school center, some of the respondents described staff shortages, large student groups, the lack of planning time and lack of competence to meet students with autism. Overall, this study contributes with knowledge about peer relationships in relation to students with autism and which working methods may be suitable to support these students in the after-school center, as previous research in relationships connected to autism and after-school centers is limited. / I den här studien har syftet varit att undersöka fritidspersonalens perspektiv på deras strategier för att främja kamratrelationer för elever med autism. Tidigare forskning har visat att barn och unga med autism har olika svårigheter kopplat till diagnosen vilket försvårar det sociala samspelet och upprätthållandet av kamratrelationer. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta fritidspersonal. Intervjuerna analyserats sedan med hjälp av en tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes den sociokulturella teorin, de tre nivåerna av relationellt perspektiv och Nilholms perspektiv på inkludering. Den fenomenologiska analysen av data resulterade i fyra olika teman; Fritidspersonalens syn på relationer för alla elever inom fritidshemmet, fritidspersonalens syn på relationer för elever med autism, fritidspersonalens syn på strategier för att gynna relationer för elever med autism och fritidspersonalens syn av svårigheter i relationsbyggandet inom fritidshemmet. I resultatet beskriver fritidspersonalen vikten av att ha kamratrelationer och få delta i aktiviteter för alla elever inom fritidshemmet och att aktiviteter behöver anpassas till alla. Dock problematiseras inkluderingstanken av två respondenter genom att gruppens behov kan bli åsidosatt när en aktivitet behöver anpassas efter en elev. I resultatet diskuterades att det fanns olika svårigheter bland elever med autism, vilket försvårande det sociala samspelet och deras kamratrelationer. Svårigheterna kunde skilja sig mellan könen. De strategier som fritidspersonalen lyfte fram för att stötta kamratrelationerna för elever med autism handlade om att ge vuxenstöd i aktiviteter och individuella lösningar beroende på vilken elev de mötte. I resultatet framkommer också att det finns försvårande omständigheter vad gäller arbetet med relationer inom fritidshemmet, vissa av respondenterna beskrev personalbrist på grund av hög sjukfrånvaro, stora elevgrupper, bristen på planeringstid och avsaknad av kompetens att möta elever med autism. Sammantaget bidrar denna studie med kunskap om kamratrelationer i förhållande till elever med autism och vilka arbetssätt som kan vara lämpliga för att stötta dessa elever inom fritidshemmet då tidigare forskning inom relationer kopplat till autism och fritidshem är begränsade.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-531133 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Miller-Andersson, Sandra |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi |
Page generated in 0.0023 seconds