Syftet med studien är att öka kunskapen kring skolans möjlighet och ansvar gällande bemötande till barn i sorg. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, samt ett salutogent perspektiv, vilket visar sig genom en tolkning av människors upplevelser, med fokus på vad som varit stödjande och positivt i det bemötandet som getts från skolan och förskolan. Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer i två steg med fyra informanter. Tvåstegsmetoden innebär att samma informant intervjuades vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena hade de alla samtalat med sina barn om det stöd som erhållits, detta för att även få ta del av barnens upplevelser. Informanterna är fyra kvinnor med barn i förskole-och skolålder, vars män hastigt avlidit. Informanterna har i intervjuerna, vilka varit av en djupare och mer samtalslik karaktär, berättat om det stöd som erhållits från skola och förskola, och vad som varit viktigt för barnen för bearbetningen av sorgen. Kvinnorna har även gett sina åsikter kring vad som kunde gjorts bättre. Empirin har tolkats utifrån en vald teori, Antonovskys KASAM-teori, och som hjälp har en analysmodell utifrån denna teori använts. De tre centrala begreppen i KASAM-teorin; Hanterbarhet, Begriplighet och Meningsfullhet, har använts som analysredskap. I Antonovskys teori är dessa begrepp de tre centrala komponenterna för att kunna skapa en känsla av sammanhang, vilket är avgörande för hur man klarar sig igenom en kris på bästa sätt, med största möjliga välmående. De huvudsakliga resultaten av studien skulle kunna sammanfattas som att både behov, reaktioner och det stöd som krävs är individuellt. En flexibilitet kring krishanteringen är viktig. Beredskapen för kris och även bemötandet till de drabbade barnen har huvudsakligen varit bristfälligt, men informanterna menar att det viktigaste ändå varit att det funnits engagemang från någon som mött barnet. Det genomgående temat i kvinnornas berättelser, både utifrån vad som uppskattats och vad som saknats gällande stödet, är en fungerande dialog mellan skola och hem. Genom dialog kan skolan få det familjeperspektiv, och den helhetsbild av barnet som krävs, för att kunna upprätta ett fungerande och stödjande förhållningssätt till den enskilda eleven. Gällande KASAM-teorin och dess huvudkomponenters betydelse för bearbetningen av sorgen ses det som viktigt med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Att skapa en känsla av sammanhang genom ett adekvat bemötande till barn sorg lyfts som betydelsefullt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-46940 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Olin, Eva |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds