Bakgrund: Många barn växer upp med föräldrar som har psykisk ohälsa. Det kan både vara stigmatiserande och ta ifrån barn den tryggheten dem behöver. Med åren har dessa barn blivit mer synliga och fått ta plats. Det har blivit allt vanligare att vi får ta del av deras berättelser genom självbiografier. Sådana berättelser kan bidra med kunskap om svåra uppväxtvillkor.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur barn påverkas av sina föräldrars psykiska ohälsa och hur de hanterat sin barndom.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av fem självbiografier.Resultat: I analysen kom två huvudteman fram. Första temat var ”Barndomens tunga rum” med undertemana: hemligheter, anpassning, känslor, ansvar och beteenden. Andra temat var ”Stöd och återhämtning” med undertemana: stunder av trygghet, viktiga relationer, hjälp utifrån och hantering längre fram i livet. Resultatet visade hur barnen påverkades av sina föräldrars bristande omsorg och vilka strategier de använde för att hantera livet, ofta på ett liknande sätt.Slutsats: Studien synliggjorde hur stigmatisering av psykisk ohälsa kunde skapa känslan av att leva i en hemlighet. Föräldrarnas omsorg brast och författarna fick ofta ta de vuxnas ansvar. När stödet från samhället sprack fick man ta till egna strategier, ofta i form av relationer till trygga familjemedlemmar, vänner eller djur. Olika uppväxtvillkor skildrades men känslorna var ofta likartade. Författarna verkar ha påverkats olika beroende på deras skyddsfaktorer.Nyckelord: barndom, biografi, föräldrar med psykisk ohälsa, upplevelser / Background: Many children are brought up by parents’ suffering from mental illnesses. This can be a stigma for a young person growing up and deprive them of their necessary sense of security. In later years these children have been increasingly vocal and we have more and more frequently been able to take part of their stories through their autobiographies. These kinds of stories can contribute to our knowledge about children with difficult upbringings.Objective: The objective of this paper was to examine how children were affected by their parents’ mental illnesses and how these children had handled their childhood.Method: The method used was a qualitative content analysis of five autobiographies.Result: Two main themes emerged in the analysis. The first theme was "The dense rooms of childhood" with sub-themes: Secrets, Adaptation, Emotions, Responsibilities and Behaviors. The other theme was "Support and recovery" with sub-themes: Moments of security, Important relationships, External help and Managing later in life. The results showed how the children were affected by their parents’ lack of care and what strategies they used to handle life, often in a similar way.Conclusion: The study highlighted how the stigma of mental illness could create the feeling of living in a secret. The parents’ care failed and the authors often had to take the parents’ responsibility. When the support from school and social services failed, they had to adopt their own strategies, often in the form of relationships with other reliable family members, friends or animals. The childhood conditions were different but the emotions were often similar. The authors appear to have been affected differently depending on their protective factors.Keywords: Autobiography, Childhood, Experiences, Parents with mental illness
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24483 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Wagner, Mikaela |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0051 seconds