Under senare åren har segregationen ökat i de flesta kommuner i Sverige. Idag är boendesegregationen en av de största utmaningarna och problemen i Sverige. Boendesegregationen har många negativa effekter och hindrar invånarna i flera områden från att integreras i det svenska samhället. Denna uppsats handlar om hur invånare ser på segregationen i Norrköping och särskilt Hagebysområdet. På slutet av året 2021 ingick två områden i Norrköping på listan ”låg socioekonomisk status”, och ett av områdena var just Hageby. För att kunna genomföra forskningen om boendesegregation användes huvudsakligen kvalitativ metod. I den här uppsatsen genomfördes semistrukturerade intervjuer med fokus på att undersöka hur invånarna själva upplevde segregationen i andra områden i Norrköping. Under intervjuerna visade det sig att inte alla invånare håller med om medias uppfattning om området och att inte alla delar av Hageby är otrygga. Resultatet jag fått från intervjuerna är att segregationen till en stor del beror på hur staden har byggts från början. Trots att bostadsbristen löstes snabbt av Norrköpings kommun ökade segregationen och blev mer komplex. Intervjuerna med invånare i Hageby fokuserade på tre viktiga ämnen: 1) relationen mellan Hageby och andra områden i Norrköping, 2) de hinder som man möter på i vardagen utanför Norrköping och som beror på språk eller rasism, och 3) inom Hageby finns det skillnader då olika boendeformer i området kan vara positivt eller negativt laddade utifrån sin socioekonomiska status.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-59945 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Barsoum, Sayoud |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds