Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att bidra med kunskap kring hur samtalet kring samer och samiska frågor har förts mellan de olika inblandade intressenterna som deltagit i revideringsprocessen av Lgr22s kursplaner för de samhällsorienterande ämnena, årskurserna 4–9, och även kunskap om hur samtalen påverkat kursplanernas innehåll. Studien utgår ifrån det läroplansteoretiska perspektivet att ett fastställande av en läroplan och liknande policydokument är en process som visar på ett spänningsfält mellan olika intressenters prioriteringar av innehållet. Den bygger på arkivmaterial från Skolverkets korrespondens med de expertgrupper som förekommit i de olika skolämnena som studerats, samt den korrespondens som remissyttranden i processen gett upphov till. Studien bygger på CDA modellens metodik och fokuserar på processen som format diskurserna som framträder. Som motpol till CDA metodiken har hegemoni ställts och för att kunna urskilja hur processen formar diskurserna har de utbildningsfilosofiska begreppen essentialism och rekonstruktionism använts. Resultatet visar att Skolverket genomgående presenterar förslag som expertgrupperna kan anses ansluta sig till, medan remissyttranden från olika intresseorganisationer och en privatperson gör anspråk på att förskjuta dessa diskurser. Det är också remissyttrandena som i störst utsträckning påverkar hur de fastslagna kursplanernas innehåll så småningom blir, även om Skolverkets från början föreslagna diskurs bara förskjuts en aning jämfört med intresseorganisationernas yttranden.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-119931 |
Date | January 2023 |
Creators | Schoultz, Therese |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds