Return to search

Fokus ålder : betydelserelationer och betydelseförändring

<p>The aim of this thesis is to study how words denoting age are used in newspaper texts. I have chosen mainly to study the following Swedish focus words for females and males of different ages (<em>flicka, kvinna, tjej, dam; pojke, man, kille</em> and <em>herre</em>) as they relate to age. Furthermore, age lexemes – different variations of Swedish expressions of age – are investigated and finally also a number of new Swedish expressions that are used to describe age – <em>kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior</em> and what I call “plus gradings” – e.g. 50 +.</p><p>The study is particularly concerned with where and how age is referred to and how the chosen focus words relate in different ways to age and sex – and finally also with how these things have changed over time. I have examined newspaper corpora from three separate years – 1965, 1987 and 2000. My theoretical perspective is social constructivist, age being understood as something that is constructed and negotiated in language use. As for method, I adopt a corpus linguistic approach – large corpora and quantitative language patterns in frequencies and lexical content. Thus, my investigation is aimed at the focus words, the age lexemes and the terms in their linguistic contexts, primarily as regards adjective attributes, lexical relations and collocations.</p><p>My conclusion is that the examined expressions occur in different contexts and are used in different ways, but are not always related to age or age differentiation. I have noticed a couple of tendencies; one relates to vagueness when it comes to age and one relates to a semantic division of labour. The focus words are both used as synonyms and as oppositions, and they refer to referents belonging to different age groups. At the same time there is a clear division of labour between them in that variation in many contexts relates more to subject and contextual pattern than to different chronological ages. Ihave also noticed that chronological age is generally used when something is unusual, deviant or when the context has to do with crime, sports, (change of or debut in) a profession, birthday announcements etc.</p> / <p>Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden <em>flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam</em> och <em>herre</em> som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – <em>kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior</em> och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +.</p><p>Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer.</p><p>Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-11935
Date January 2008
CreatorsMagnusson, Jenny
PublisherLinköping University, Linköping University, Department of Culture and Communication, Institutionen för kultur och kommunikation
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeDoctoral thesis, monograph, text
RelationLinköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 440, Studies in Language and Culture, 1403-2570 ; 12

Page generated in 0.0028 seconds