No description available.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. En likhet vi fann var att samtliga pedagoger har en övervägande positiv syn på lärstilar men skillnaden ligger i hur de praktiserar det i sin undervisning. Denna skillnad medför att vi kan dra slutsatsen att arbete med lärstilar förekommer i större utsträckning på grundskolans tidigare år jämfört med grundskolans senare år. Detta på grund av att vi ser en större variation på momenten i undervisningen i de tidigare åren i jämförelse med de senare åren vilket medför att samtliga lärstilar oftare blir tillgodosedda. En ytterligare slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det är svårare att arbeta med lärstilar i de senare åren än vad det är i de tidigare åren. Denna slutsats kan vi dra på grund av att det dels finns fler resurser att tillgå i grundskolans tidigare år i form av material, mer personal och hemklassrum som underlättar för pedagoger när de arbetar med lärstilar men även för att pedagogerna i de senare åren är ämneslärare och som sådana får de inte en helhetsbild av eleven då de inte träffar eleven i lika stor utsträckning som en pedagog på grundskolans tidigare år.

I denna studie har vi undersökt hur utbudet av barnböcker ser ut på sex olika förskoleavdelningar med avseende på genus och jämställdhet. Detta gjordes på fyra olika åldersindelade förskolor, med inriktning mot de yngsta åldrarna 1-3 år. Avdelningar för barn mellan 1-3 år valdes eftersom att tidigare forskning visar att barnen redan under dessa första år får en uppfattning om hur de ska förhålla sig gentemot varandra, samt vilka förväntningar som finns på dem själva beroende på vilket kön de har. Via samtal med en pedagog per avdelning har vi fått reda på hur böckerna lånas och används. Vi har analyserat förskoleavdelningarnas sammanlagda utbud, 107 böcker, med hjälp av en modell som vi själva utformat. Denna har vi gjort utifrån tidigare forskning samt utifrån egna reflektioner från vår verksamhetsförlagda utbildning. Utifrån analysen framkom att bilderna såg relativt jämställda ut mellan könen, i jämförelse med tidigare forskning. Resultatet visade att det går 1,2 manliga karaktärer per kvinnlig bild. I textanalysen är skillnaden dock större mellan könen, där manliga pronomen är vanligare än kvinnliga pronomen. Resultatet här blev 2,3 manliga pronomen per kvinnligt pronomen. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det är relativt jämställt mellan könen i det undersökta barnboksutbudet.

No description available.

No description available.

<p><p>This paper investigates how primary school teachers work with the introduction of newly arrived pupils in a municipality with a high percentage of immigrants. The paper also looks at how the teachers’ work has changed over time, between 1980 and 2008. The investigation is in the form of a survey and is based on three qualitative interviews with two teachers and one coordinator for introduction of newly arrived children in a Swedish municipality. Both teachers have worked at least twenty years in the primary schools where sixty percent of the pupils have foreign background. The result of the survey shows that the conditions have changed, to the better, for both of the teachers. When they started to work as teachers, all responsibility for the introduction of the newly arrived pupils rested on the teachers. Processes also varied within the municipality. Since 2005, when a coordinator for the introduction of newly arrived children was employed in the municipality, all the introduction of newly arrived children (0-18 years) carried out according to the same plan. Today, newly arrived pupils go to a preparation class for approximately two years before they begin in their “home class”. The transitional period between the preparation class and the home class is critical. Successful work with newly arrived pupils requires that consideration is taken to the background and former experiences of the pupil, that the pupil is taught Swedish as well as his/her mother tongue and that extra support is provided in the mother tongue. A well developed cooperation between class teachers, parents, mother tongue teachers, pupils’ wellfare staff and local authorities makes a good result.</p></p>

<p>Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid. Intervjufrågorna delades ut i förväg så att lärarna skulle kunna förbereda sig inför intervjuerna och svara så djupt som möjligt Det visade sig att samtliga delar samma kunskapssyn. De ser kunskap som en kontinuerlig utvecklingsprocess där eleven, efter införskaffade faktakunskaper, skall visa på en djupare reflektion och förståelse. Det har även framkommit att lärarna gör en kontinuerlig bedömning av eleverna under terminens gång. Även elevens uppförande togs i beaktning vid bedömningssituationer. En annan intressant aspekt har visat sig vara det faktum att, trots att lärarna har en förenlig kunskapssyn med läroplanen som premierar ett målrelaterat synsätt, så vill de ändå hellre att elever snarare ska uppvisa bra resultat (ett bra betyg), än att uppnå de strävansmål som finns i läroplanen.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen. Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram. Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna.