Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper. Två av lärarna har en uppfattning om kultur som faller inom ett fullbordat faktum och de har därmed en snävare uppfattning om kulturbegreppet än de två kursplanerna. Två lärare uttrycker en syn på kultur som återfinns inom främst en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap och har alltså en vidare uppfattning än kursplanerna. Den sista lärarens uppfattning om kulturbegreppet återfinns mellan dessa motpoler och liknar till största del de båda kursplanernas framställning.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande. Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program. Studien visar även att sambandet mellan självuppfattning och framtida studieplaner är starkare än mellan självuppfattning och matematikbetyg.

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte? Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data. Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckerna i religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks och analyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanen gällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras med böckernas innehåll. Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, Kristina Boréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserar maktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga och hierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ett regelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på. Det betyder att könen ingår i detta regelsystem och gör att mannen agerar på ett sätt, medan kvinnan förväntas agera på ett annat sätt. Foucault säger i sin teori att religionen bestämmer över vilket kön som har makten och att religion alltid har bestämt det. Ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt ska användas som metod och dessutom textanalys. Den kvantitativa metoden ska kombineras med en bildanalys eftersom bilderna står i centrum av varje bok som skall analyseras. Böckerna innehåller flera bilder av män och texterna gäller män. Kvinnorna är nästan osynliga. Resultatet stämmer med teorierna som presenterar männen som överordnade och i störst fokus.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale. Hon menade att miljön kan påverka människans hälsa i positiv riktning. Studien är gjord som en kvalitativ litteraturstudie och datainsamlingen är grundad på Polit, Beck och Hungler's litteratursökningsmodell. Innehållsanalysen byggde på Graneheim och Lundman's analysmodell. Resultatet visade att fallriskerna i hemmiljön var varierande och bildade tre huvudkategorier som var: Individrelaterade faktorer som medför nedsatt fysisk förmåga, speciellt riskfyllda aktiviteter och inredningsfaktorer som försvårar framkomligheten i hemmet. Hemmet är den enskilde individens största trygghet och det är med öppet sinne, anpassning av detta får ske.

Detta självständiga arbete behandlar bilder i matematikläromedel för årskurs 1 ur ett genusperspektiv där den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor undersöks. Syftet är att belysa hur manligt och kvinnligt uppfattas och förmedlas i matematikläromedel. Det självständiga arbetet har utförts genom en bildanalys där fokuset har varit på att undersöka vilka roller pojkar/män och flickor/kvinnor har samt yttre attribut som färger på deras kläder. Studiens resultat visar en komplex bild av pojkar och flickor där antalet bildder på flickor var större än pojkar. Studien visar även att antalet passiva flickor är större än passiva pojkar. De färger som vi har kategoriserat som "pojkfärger"( se analysmetod s. 23) dominerade över de färger som bedömts vara "flickfärger". Detta visar att trots att flickor tar mer plats i matematikläromedlen, har författarna valt att porträttera flickorna som könsstereotypiska - passiva samtidigt som normbrytande - aktiva.  Vi fann dessutom olikheter som visar hur författarna har valt att åtskilja flickor och pojkar mellan läromedlen men även mellan bokförlagen. Eftersom det här är bland det första matematikläromedel som eleverna kommer i kontakt med är det viktigt att dessa läromedel är könsneutrala samt är eniga med dagens läroplan Lgr 11.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena. Vidare förklarar resultatet att informanterna även kan se väldigt många hinder med att använda estetik i klassrummet, som bland annat tidsbrist och sin egen bristandekompetens. En slutsats är att estetisk verksamhet i klassrummet framkommer, utvecklas och möjliggörs till största del baserat på intresset. Det kan vara lärarens egna personliga intresse, verksamhetens intresse och även samhällets intresse.