This paper investigates how primary school teachers work with the introduction of newly arrived pupils in a municipality with a high percentage of immigrants. The paper also looks at how the teachers’ work has changed over time, between 1980 and 2008. The investigation is in the form of a survey and is based on three qualitative interviews with two teachers and one coordinator for introduction of newly arrived children in a Swedish municipality. Both teachers have worked at least twenty years in the primary schools where sixty percent of the pupils have foreign background. The result of the survey shows that the conditions have changed, to the better, for both of the teachers. When they started to work as teachers, all responsibility for the introduction of the newly arrived pupils rested on the teachers. Processes also varied within the municipality. Since 2005, when a coordinator for the introduction of newly arrived children was employed in the municipality, all the introduction of newly arrived children (0-18 years) carried out according to the same plan. Today, newly arrived pupils go to a preparation class for approximately two years before they begin in their “home class”. The transitional period between the preparation class and the home class is critical. Successful work with newly arrived pupils requires that consideration is taken to the background and former experiences of the pupil, that the pupil is taught Swedish as well as his/her mother tongue and that extra support is provided in the mother tongue. A well developed cooperation between class teachers, parents, mother tongue teachers, pupils’ wellfare staff and local authorities makes a good result.

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag till resultatet. Intervjuerna hölls inom skolans lokaler och pågick under en veckas tid. Intervjufrågorna delades ut i förväg så att lärarna skulle kunna förbereda sig inför intervjuerna och svara så djupt som möjligt Det visade sig att samtliga delar samma kunskapssyn. De ser kunskap som en kontinuerlig utvecklingsprocess där eleven, efter införskaffade faktakunskaper, skall visa på en djupare reflektion och förståelse. Det har även framkommit att lärarna gör en kontinuerlig bedömning av eleverna under terminens gång. Även elevens uppförande togs i beaktning vid bedömningssituationer. En annan intressant aspekt har visat sig vara det faktum att, trots att lärarna har en förenlig kunskapssyn med läroplanen som premierar ett målrelaterat synsätt, så vill de ändå hellre att elever snarare ska uppvisa bra resultat (ett bra betyg), än att uppnå de strävansmål som finns i läroplanen.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling.

Abstract   The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors.   To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school.   The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual. The interviewees, however, agree that the most problems occurs in situations without a clear structure. None of the interviewed teachers belive that it is possible to create a school environment were concentration difficulties do not exist, because they belive that the difficulties can be either inborn or a resultat of the environment. But they all agree that we can do much more than what we do today to make the school environment as favourable as possible for these pupils.   　 Keywords: Concentration difficulties, primary school, teacher´s perspective.

Abstrakt   Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar. På vilket sätt diskuterar lärarna kopplingen mellan kvalitetsredovisning och arbetet med eleven utifrån lärandet och delaktigheten. För att få svar på dessa frågeställningar valdes intervju som metod med sex yrkesverksamma lärare och skolledare. Resultatet av studien visar på olika uppfattningar. Dels att struktur för ett effektivt arbetssätt saknas men även strategier i kvalitetsredovisningarna som kan förbättras. Idag är dokumentet mer en hyllvärmare än systematisk information. Reflektioner och diskussioner kring den pedagogiska verksamheten är dagligen en viktig del i skolans utveckling

No description available.

I denna studie har aktivitetsansvaret i Umeå kommun undersökts. För ungdomar 16–20 år som är utan sysselsättning har kommunen ett särskilt aktivitetsansvar. Kommunen ska kontinuerligt följa upp ungdomars sysselsättning och erbjuda anpassade åtgärder enligt skollagen 29 kap 9§. Vidare har jag undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsroll kan se ut i samband med ungdomars avhopp från gymnasieutbildning. Studiens syfte var att beskriva hur aktivitetsansvaret organiseras samt vilka åtgärder som finns för ungdomarna. Som metod användes kvalitativ metod. Undersökningen visade att Umeå kommun organiserar aktivitetsansvaret i enlighet med nationella styrdokument. Vidare visade undersökningen att kommunen har ett utvecklingsarbete för aktivitetsansvaret genom att de har samverkan med organisationer och myndigheter, samt har avsatta resurser för arbetsmetoder, vilket är en avgörande faktor för hur kommunen kan fullfölja uppdraget med aktivitetsansvaret. Studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter i samband med aktivitetsansvaret och elevers avhopp från gymnasieskolan saknar styrdokument. Det kan utläsas att studie- och yrkesvägledarens yrkesroll kan vara att vägleda elever, informera om aktivitetsansvaret och skicka eleven vidare till kommunen.

Det är viktigt att som lärare reflektera över de böcker eleverna läser i skolan. Syftet i föreliggande studie är därför att undersöka hur flickor och pojkar gestaltas i barnböcker för skolåldrarna 6–9 med temat fotboll. Undersökning och analys görs utifrån tio kapitelböcker med fotboll som motiv. Böckerna analyseras ur ett genusperspektiv och kopplas därefter till didaktiken. Under analysen visade det sig att de utvalda böckerna hade både manliga och kvinnliga huvudpersoner. Böckerna försöker till en viss del motverka stereotypa könsroller men traditionella könsmönster och egenskaper förkommer ändå. Avslutningsvis diskuteras vikten av lärarens arbetssätt och syn i arbetet med genus där jämställdhet och likabehandling är två viktiga begrepp. Dessutom bör genusfrågor uppmärksammas i klassrummet och öppna upp för diskussioner. Slutsatserna som dras av studien är att undersökningsböckerna kan användas i klassrummet om läraren är medveten om att frågor om genus kan uppstå vid läsningen. De frågor som uppstår kan vara ett viktigt underlag för diskussioner och reflektioner.

This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.

I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.