<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.

Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3. En enkätundersökning på 46 matematiklärare ligger till grund för svaren på mina frågor. Resultatet av enkätundersökningen visade att en övertygande majoritet av de medverkande lärarna är positivt inställda till införandet av nya mål och nationella prov i matematik i år 3. Lärarna anser även att deras elever kommer att nå upp till målen i matematik i år 3. / During my education, I have always been reminded to plan my mathematic lessons according to the curriculum in mathematics. For me, as a newly graduated teacher, it is obvious that I will have to do just that. The government has developed a new curriculum in mathematics to be used in grade 3 in primary school. It is supposed to start being used in the fall term of 2008. They have also a goal to introduce national exams in mathematics in grade 3 in primary school during spring term in 2009. The purpose with this study is to examine attitudes towards this new curriculum and national exams in mathematics in grade 3. A survey of 46 mathematic teachers is the basis of the answers for my questions. The result of the survey shows that a convincing majority of the participating teachers were positive to the introduction of the new curriculum and national tests in mathematics for grade three. The teachers’ opinion was also that their students would reach up to the level of the curriculum

Rätt är det enda rätta – En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya. The correct way is the only way – A study about assessment in mathematics in class 1 in selected classes in Kenya. Den här studien syftar till att lyfta det komplexa området bedömning i årskurs 1. Undersökningar gjordes i några utvalda skolor i Kenya för att ge ett annat perspektiv på hur bedömning kan se ut. Vi ville ta reda på vilka bedömningsmetoder som används och hur de påverkar elevers fortsatta engagemang och lärande. För att få svar på dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna på de utvalda skolorna använder sig av tre olika bedömningsmetoder; kommunikativ bedömningsmetod, skriftlig bedömningsmetod och bedömning genom prov. Bedömning genom prov är den metod som har störst utrymme i matematikundervisningen. Enligt forskning tillhör bedömningssystemet i Kenya den diskurs som kallas för gör det fort och gör det rätt. Denna diskurs är inte gynnsam för elevers fortsatta engagemang och lärande enligt forskningen. Däremot visar resultatet att eleverna var motiverade och engagerade i sitt eget lärande. Slutsatsen blir därför att valet av bedömningsmetod bör baseras på det rådande skolsystemet och behöver inte vara detsamma för alla skolor.

Undersökningen syftade till att utveckla och utvärdera ett arbetsmaterial för att befästa lägesbegrepp i årskurs 1, genom att integrerar rörelse och lek i lärandemomentet. Materialet utvärderades med hjälp av tre metoder för insamling av data. Metoderna var skriftligt test, observation och intervju. Det insamlade materialet analyserades därefter med både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod för att sammanställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna uppskattade aktiviteterna då hela kroppen involverades i lärandeprocessen. Det framkom även genom lekarna att eleverna hade god förståelse för lägesord. Trots detta var det många som hade svårt för att använda orden i muntlig kommunikation med kamraterna. Utifrån Bishops matematiska aktiviteter och Vygotskijs samt Deweys syn på socialt samspel analyseras resultatet vidare i diskussionen. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att rörelse och lek – rörelselek -  kan bidra till att skapa meningsfulla sammanhang där lärande sker på en högre nivå i samspelet med andra.

<p>Abstract</p><p>Our world is facing new challenges depending on the climate changes. The UN panel of climate changes has determined that the human race is responsible for the changes, but also that we have the opportunity to reduce the effects. This demands that the information reaches out to the public which means that the school system carries major responsibility to this type of questions. This also means that the teachers have to be observant, and give the questions the attention which is needed. The purpose of this essay is to see if this awareness exists today among active teachers and teacher students and if the perspective differs among them, but also their opinions is in agreement with the course plan in the subject. To find the answers I have formulated three research questions: What opinion have the teacher students within geography at the University of Karlstad on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? What opinion have the active teachers on geography as a subject, and where do they put the emphasis regarding questions of environment? Are there any differences regarding geography as a subject among active teachers and teacher students? With the purpose of answering the research questions I have used a qualitative method by using interviews which have been analyzed. The result shows that both of the selected groups put large emphasis on environmental issues in the teaching. Both of the selected groups also show that their opinions are in agreement with the course plan. The conclusion is that the environmental issues are regarded as an important part in geography as a subject. There are also some differences of opinion regarding other parts of the subject, but also some similarities.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vår värld står inför nya utmaningar i form av ett förändrat klimat. FN: s klimatpanel har fastslagit att det är människan som bär det största ansvaret, men också att vi kan begränsa verkningarna genom att förändra vår livsstil. Detta kräver att information når ut till människor vilket i praktiken innebär att skolan måste arbeta med dessa frågor. Det betyder också att lärarna måste vara medvetna och ge frågorna det utrymme som behövs. Syftet är att se om denna medvetenhet finns idag, bland aktiva lärare och lärarstudenter, och om synsättet skiljer sig åt mellan dem, men också om deras uppfattningar är i paritet till kursplanen. För att ta reda på det har jag formulerat tre forskningsfrågor: Vilken uppfattning av geografiämnet har lärarstudenter, inom geografiämnet vid karlstads universitet, och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Vilken uppfattning av geografiämnet har behöriga aktiva lärare och vilken vikt lägger de vid miljöfrågor? Föreligger det någon skillnad mellan aktiva lärare och lärarstudenter gällande uppfattningar om geografiämnet? I syfte till att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer vilka analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att båda urvalsgrupperna lägger stor vikt vid miljöfrågor i undervisningen med viss övervikt för lärarstudenterna. I övrigt uppfattar urvalsgrupperna geografiämnet i paritet med de rådande kursplanerna, förutom något undantag för respektive intervjuobjekt. Slutsatsen blir att miljöfrågor uppfattas som en viktig del i geografiämnet, lärarstudenterna uppfattar kulturgeografin som en viktigare del i geografiämnet än vad de aktiva lärarna gör medan det är tvärtom gällande kart/namn/platsgeografi. Vidare framkommer att endogena (inre)och exogena (yttre) krafter får den största svarsfrekvensen gällande uppfattningarna av geografiämnet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.</p><p>De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.</p><p>Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.</p>

<p>Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.</p><p>Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt. Undersökningen visar dessutom att högpresterande elever vanligtvis särskriver två sammansatta substantiv, medan lågpresterande elever även gör särskrivningar på ord som inleds med ett förstärkningsprefix.</p><p>En slutsats som kan göras är att hypotesen kan verifieras. Vidare kan utläsas att pedagogen till viss del accepterar särskrivning i det svenska språket. Bedömningen av nationella prov bygger på övergripande färdigheter som bland annat läsförståelse och problemlösning, därför är det av stor betydelse att undervisningen pedagogen bedriver problematiserar stavning och grammatik. Har eleverna tagit till sig kunskapen i undervisningen kan pedagogen se ett en utveckling vid bedömning av nationella prov.</p>

<p>För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.</p><p>Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.</p><p>Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna. Under intervjuerna försökte jag få svar på lärarnas undervisningsplanering.</p><p>Resultatet ger ett tydligt svar på existensen av en progression i matematiken från grundskolan till gymnasiet när jag undersökte respektive kursplan. Däremot visar resultatet att gymnasiematematiken, om den lärs efter bok Matematik 3000 A, är en fördjupning respektive en repetition på grundskolematematiken beroende på vilken bok som används i åk 7-9.</p>