Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.

No description available.

Äldre patienter över 65 år med höftfraktur efter lågenergitrauma får vänta länge på röntgen, undersökning, provtagning och operation. Det verkar finnas ett samband med långa väntetider och komplikationer som svår smärta, förvirring, infektioner, trycksår och förlängd vårdtid för den drabbade. Syftet med studien var att undersöka om en påbörjad preoperativ handläggning prehospitalt kan leda till minskade väntetider, mindre smärta postoperativt, färre komplikationer och vårddagar för patienter med misstänkt höftfraktur. Snabbare omhändertagande för dessa patienter innebar att ambulanspersonalen påbörjade de åtgärder som utförs på akutmottagningen och slussade patienten förbi akutmottagningen til röntgen. Resultatet av den nu aktuella studien jämfördes med en motsvarande grupp som omhändertagits på sedvanligt sätt. Resultatet visade att komplikationer och vårddagar var färre i inteventionsgruppen. En slutsats är att ett snabbare omhändertagande för denna patientgrupp kan innebära att komplikationerna minskar, prioriteringen blir högre och handläggningstiden minskar i hela vårdkedjan. Vårdpersonalen kan få en större medvetenhet om patientgruppens känslighet och leda till en ökad kvalitet i omvårdnaden. En snabbare handläggningstid skulle även kunna innebära mindre belastning på akutmottagningen och frisätta mer tid åt andra patientgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den senare delen av grundskolan känner sig utanför eller mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor. Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna med mer än ett språk använder det i skolan och att de andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska känna sig utanför på grund av detta problem. I diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt. I sin praktiska organisation av matematikundervisningen beskriver lärarna hur de främst använder sig av en arbetsform där eleverna arbetar enskilt i ett läromedel. Eleverna tillåts ofta arbeta i eget tempo, så kallad hastighetsindividualisering, och nästan lika vanligt förekommande är omfångsindividualisering där läraren anpassar mängden uppgifter efter elevernas förutsättningar och behov. Alla respondenterna i vår studie är positivt inställda till individualisering och till den individualisering de bedriver i sin undervisning. Dock menar samtliga att de skulle behöva individualisera i ännu högre grad. Respondenterna uttrycker att många av de goda idéer och intentioner som de har inte går att verkställa till fullo på grund av en mängd begränsande faktorer, där tid, lokaltillgång, ekonomi och personalresurser/specialpedagog är de främsta.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder. Oftast är det vuxna personer i barnens omgivning som skapar traditionella genusmönster. Resultatet visar att barn är medvetna om vilka leksaker de helst vill leka med. Flertalet av barnen väljer att leka med genusstereotypa leksaker. Det finns en påverkan från föräldrar, syskon och samhälle som bidrar till barns val av leksaker. Ett typiskt exempel på en könskodad plats som är oerhört viktig för barn, är leksaksaffärer.

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering. De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien. Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.

For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas. Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog. I jämförelse med de övriga 20 deltagarländerna placerade sig de svenska eleverna bättre än genomsnittet. Resultatet var dock sämre än motsvarande undersökning från 1995. Vi gjorde tre kvalitativa intervjuer med lärare och två med skolledare. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursanalys. Vi delade ut ett kunskapsprov till nio klasser i år 6 för att mäta kunskapsnivån. Provet utgick från kursplanernas uppnåendemål i år 5. Vi ser ett flertal olika diskursdrag beträffande vad lärarna strukturerar sin planering utifrån, vilka olika metoder lärarna anser vara viktiga samt vilken syn de har på kursplanernas utformning och hur de används. Resultatet på kunskapsprovet visar att totalt sett har 59 % godkänt resultat. I biologi är 66,5 % godkända, i fysik 53 % och i kemi 51 %. Någon specifik orsak som förklarar resultatet kan inte urskiljas däremot finns flera möjliga.