Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete. Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät. Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan. Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt. Den vanligaste arbetsgången vid konflikthantering var att lyssna på inblandade parter samt gemensamt diskutera händelseförloppet. Lärarna ansåg det vara angeläget att inte avsluta diskussion innan alla inblandade ansåg konflikten vara löst. Alla lärare i studien arbetade förebyggande genom olika arbetsmaterial till exempel Livsviktigt och Charlie. De använde sig även mycket av diskussioner i klassen för att stärka gruppsamman­hållningen. Slutsatsen var att lärare upplever konflikter som lärorika och utvecklande men väldigt tidskrävande. Konflikter är en stor del av lärarens vardag.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år. Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats. Elevprofil ett är de elever som har ett starktutgångsläge och som behåller detta hela vägen. Elevprofil två är de som inte har ett lika starktutgångsläge men som har en positiv utveckling. Elevprofil tre har ett svagt utgångsläge, alla gårframåt i sin utveckling med avseende på i stort sett alla aspekter. Elevprofil fyra är de som inte harett starkt utgångsläge och som heller inte har någon tydlig utveckling.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar. I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas. Majoriteten av de intervjuade är osäkra på om mobbning på sociala medier finns nämnt i skolornas likabehandlingsplaner. Majoriteten menar att ett nära samarbete med föräldrar är viktigt i kampen mot mobbning på sociala medier och att arbetet mot mobbning på sociala medier är ett delat ansvar mellan framförallt föräldrar och skolans personal. Av resultatet att döma är personalen osäker, oenig och har en bristande kunskap vad gällande sociala medier, vilket kan vara en orsak till att inget specifikt arbetssätt finns utvecklat för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. En annan orsak anser vi är att skolorna enligt personalen är relativt skonade från mobbningsfall på sociala medier, vilket gör det svårt att utveckla arbetet. Skolans personal behöver dock kunskap, hjälp och vägledning för att både förebygga och åtgärda denna typ av mobbning.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer. För att kunna utnyttja alternativa verktyg i större utsträckning än vad de gör idag önskar sig lärarna mer tid för att sätta sig in i verktygen, bättre teknisk support och mer kompetens. Alternativa verktyg används först och främst i ämnen där eleven ska läsa eller producera längre texter. En central aspekt som majoriteten av pedagogerna i studien framhäver är vikten av mänskligt stöd när elever ska lära sig använda och utnyttja alternativa verktyg samt färdighetstränande program. Studiens resultat analyseras och diskuteras med hjälp av det sociokulturella perspektivet.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå. En slutsats är att mer tid borde vigas till planeringsarbete och att det behövs mer pedagogisk personal på skolorna för att individualiseringen ska kunna genomföras fullt ut.

Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är: Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman. Dessa teman är Planering och bedömning, Språket, Läromedel samt Arbetsformer och fysisk arbetsmiljö. Resultatet visade att de fyra lärarna regelbundet arbetade med individualisering. Dock användes inte det interkulturella perspektivet lika medvetet. Under våra intervjuer kom individualiseringen framförallt fram under temana läromedel och språket. Det var också i språket som de största kulturella skillnaderna uppfattades.

Detta examensarbete handlar om ”Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år”. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år. Jag har utfört litteraturstudier och textanalys för att bygga min teori. Jag har arbetat med fokusgrupper, kvalitativ intervju och utprovning för att bygga min empiri. Detta arbete har resulterat i ett textmaterial som är utformat efter mottagarens behov, perspektiv och svårighetsnivå. Materialet ska nå mottagaren via en redan befintlig matwebbplats. Slutsatsen av mitt arbete har visat att detta är ett projekt som bara har börjat, mycket till finns att göra. Flera aktörer med mig vill åstadkomma en förändring eftersom barnen är framtiden. Barnen är starka påtryckare i en familj och för en förändring. Det betyder att deras röster och kunskaper om mat kan påverka en hel familj till en bättre och sundare mathållning.