Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline. Huvudresultat: Hur äldre personer hanterar sin egenvård vid diabetes typ 2 beror på inre och yttre faktorer. Inre faktorer är självständighet och eget ansvar. Förbli självständig och oberoende är en stor motiverande faktor till hanteringen av egenvård. Ansvaret kring egenvård är gemensamt med personen med diabetes typ 2, vårdpersonal och närstående. Yttre faktorer är socioekonomiska resurser, motivation utifrån och socialt stöd. Svårigheter i hanteringen av egenvård beror på fysiska, kognitiva och psykiska samt sociala svårigheter. Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att hjälpa äldre personer med diabetes typ 2 att bibehålla sin självständighet. Mer forskning behövs inom området äldre och egenvård vid diabetes typ 2.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad. Resultatet som helhet visar bl.a. att de flesta barnmorskorna var ogifta och barnlösa år 1897. Den djupare granskningen visar dessutom stor variation i livs- och arbetsvillkor, där exempelvis löner och arbetsbörda var mycket olika. Vidare forskning kring frågor som t. ex. beräkningsgrunderna för kontantlönerna, skulle nyansera bilden ytterligare.

<p>Detta arbete berör hur företag har arbetat med att anpassa sina verksamheter till att klara millenniumskiftet utan att problem uppstår. Jag har genomfört undersökningen genom att intervjua fem respondenter från företag som jag anser vara intressanta i sammanhanget.</p><p>Jag har i undersökningen fokuserat på hur företagen har upprättat sina projektplaner för projekten av det här slaget. Som utgångspunkt för det här har jag använt mig utav ett förslag till projektplan som 2000-delegationen har tagit fram och som innefattar åtta olika faser som de anser vara värdefulla vid ett sådant här projekt.</p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att de medverkande företagen i undersökningen har använt sig av väl fungerande projektplaner, även om dessa inte är lika omfattande och kompletta som 2000-delegationens förslag. Min bedömning är att företagen generellt sett ligger bra till tidsmässigt och jag anser att de har goda förutsättningar för att klara millenniumskiftets komplikationer.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt. I sin praktiska organisation av matematikundervisningen beskriver lärarna hur de främst använder sig av en arbetsform där eleverna arbetar enskilt i ett läromedel. Eleverna tillåts ofta arbeta i eget tempo, så kallad hastighetsindividualisering, och nästan lika vanligt förekommande är omfångsindividualisering där läraren anpassar mängden uppgifter efter elevernas förutsättningar och behov. Alla respondenterna i vår studie är positivt inställda till individualisering och till den individualisering de bedriver i sin undervisning. Dock menar samtliga att de skulle behöva individualisera i ännu högre grad. Respondenterna uttrycker att många av de goda idéer och intentioner som de har inte går att verkställa till fullo på grund av en mängd begränsande faktorer, där tid, lokaltillgång, ekonomi och personalresurser/specialpedagog är de främsta.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder. Oftast är det vuxna personer i barnens omgivning som skapar traditionella genusmönster. Resultatet visar att barn är medvetna om vilka leksaker de helst vill leka med. Flertalet av barnen väljer att leka med genusstereotypa leksaker. Det finns en påverkan från föräldrar, syskon och samhälle som bidrar till barns val av leksaker. Ett typiskt exempel på en könskodad plats som är oerhört viktig för barn, är leksaksaffärer.</p>

<p>Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.</p><p>Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.</p><p>Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan.</p>

<p>Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om användningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte är att beskriva utvecklingen av området matematik och musik i ett lärandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom området.</p><p>För att få en bild av elevers uppfattningar har jag att använt mig av en kvalitativ metod, där det viktiga är att tolka och förstå elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna få en uppfattning har jag utformat två lektioner med bråkräkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bäst kunna fånga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer. De elever jag intervjuat går i år 5 och matteboken dominerar deras vanliga matematikundervisning. Sammanlagt har jag intervjuat 18 elever.</p><p>Resultatet är att musik kan bidra som intresseväckare i matematikundervisningen. Men det kan också avskräcka elever om läraren själv väljer all musik. Eleverna vill inte vara passiva mottagare av undervisning. Det är viktigt att utgå från elevernas livsvärld och beröra dem personligen. Musiken kan få eleverna att se matematik ur ett nytt perspektiv. Eleverna uppskattade variationen och de vill gärna jobba på andra sätt än matteboken. Musik kan även bidra med kommunikation och det uppskattades av eleverna samtidigt som andra elever tyckte att det blev rörigt med gruppövningar.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur läromedel i matematik för år 4-6 tar upp kunskapen om prefixen kring vikt, längd och volym och vilka kunskaper elever i år 6 har i ämnet.</p><p>Jag har analyserat fem olika läromedel och gjort en enkätundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att läromedlen ger eleverna för få tillfällen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter där eleverna får lära och förstå sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkätundersökning visade att många elever vet vad enheterna för längd, vikt och volym heter, men har dåliga kunskaper i vad prefixen betyder och svårigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag några förslag på hur undervisningen kan läggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstå prefixens betydelse och nyttan med kunskapen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.</p><p>Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.</p><p>Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod. Varje lärare sätter dock sin personliga prägel på undervisningen genom olika inslag som väljs efter vad man tror är bra för eleverna.</p>

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag lagt märke till att under matematiklektioner ägnar eleverna mycket av sin tid åt räkning i läroböcker. Jag har inte varit med om att läraren introducerar huvudräkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppställningar. Jag har läst i litteratur att huvudräkning anses vara en bättre räknemetod i de tidigare årskurserna än algoritmräkning. I skolan däremot använder eleverna sig mest av uppställningar. Syftet med mitt arbete är att få fördjupad kunskap om vilken av de två metoderna främjar elevernas matematiklärande på lång sikt. I min litteratursökning har jag mest använt mig av en systematisk/elektronisk sökning. Jag har främst nyttjat databasen ERIC. Min litteraturstudie visar att huvudräkning ökar elevernas talförståelse. Den visar även att elever behöver taluppfattning och hög arbetsminneskapacitet för att kunna räkna i huvudet. Diskussioner bör också förekomma vid huvudräkning. Resultatet visar även att algoritmräkning är effektiv men ej flexibel. Metoden missgynnar dessutom elevernas förståelse för tal. Jag kan konstatera att huvudräkning är en bra metod för att utveckla elevernas förståelse för matematik.