Detta examensarbete handlar om ”Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år”. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år. Jag har utfört litteraturstudier och textanalys för att bygga min teori. Jag har arbetat med fokusgrupper, kvalitativ intervju och utprovning för att bygga min empiri. Detta arbete har resulterat i ett textmaterial som är utformat efter mottagarens behov, perspektiv och svårighetsnivå. Materialet ska nå mottagaren via en redan befintlig matwebbplats. Slutsatsen av mitt arbete har visat att detta är ett projekt som bara har börjat, mycket till finns att göra. Flera aktörer med mig vill åstadkomma en förändring eftersom barnen är framtiden. Barnen är starka påtryckare i en familj och för en förändring. Det betyder att deras röster och kunskaper om mat kan påverka en hel familj till en bättre och sundare mathållning.

<p>Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.</p><p>Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.</p><p>Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.</p><p>En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.</p>

<p><strong><strong>Uppsatsens titel:</strong></strong></p><p>Lättläst – för alla?</p><p><strong>Key words: </strong></p><p>Easy-to-Read (Lättläst)<em>, </em>Printed matter (Trycksak)<em>, </em>Readability (Läsbarhet)<em>, </em>Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde).</p><p><strong>Syfte: </strong></p><p>Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla?</p><p>Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner?</p><p>Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout?</p><p><strong>Teori:</strong></p><p> </p><p>Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov.</p><p><strong>Metod:</strong><strong> </strong></p><p>Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter.</p><p><strong><strong>Slutsats:</strong></strong></p><p>Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.</p><p> </p>

Uppsatsens titel: Lättläst – för alla? Key words: Easy-to-Read (Lättläst), Printed matter (Trycksak), Readability (Läsbarhet), Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde). Syfte: Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Teori:   Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Metod: Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi "tänka högt"-metoden, prestationstest samt synpunkter från experter. Slutsats: Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

<p>Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.</p>

Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna. I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder. Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken. Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra. En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.