Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt. Vi har använt oss av metoden intervjuer och genomfört sådana med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet presenteras genom narrativa analyser, som sedan tolkas och diskuteras utifrån tidigare forskning. Studien avslutas med våra slutsatser. Majoriteten av lärarna i denna studie har en teknikförståelse som berör praktiskt arbete, exempelvis konstruktion, samt den historiska processen där de fokuserar på att ge eleverna en bild av hur tekniken och tekniska artefakter har förändrats över tid. De flesta lärarna bedriver teknikundervisning kontinuerligt, men en av lärarna i studien upplever att det blir stressigt att hinna med teknikundervisningen och istället har en vecka i slutet av terminen för att hinna med de mål som står i läroplanen. Många lärare anser att teknikundervisningen ska bedrivas mestadels praktiskt men även tematiskt där en koppling till andra ämnen sker.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt. Läraren har en viktig roll för att muntliga diskussioner ska gynna elevers matematiklärande. Tidsbrist, tolkningsfel och samtalskvalitet är exempel på några av de utmaningar som lärare kan möta i samband med muntlig kommunikation. En gynnsam kommunikation, då elever utvecklar sina matematiska kunskaper utmärks av struktur, respekt, trygghet och öppenhet.

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

I läroplanen står det att eleverna i grundskolan ska få en organiserad undervisning under lärares ledning både i helklass, mindre grupper och enskilt. All personal i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och extra anpassning (Lgr 11, s. 7). I vår studie undersöks hur lärare ser på särskilt stöd i matematik i grundskolans tidiga år F - 4, samt hur lärare anpassar matematikundervisningen för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Vi har gjort en kvalitativ enkät där lågstadielärare beskriver hur de hanterar och bygger sin undervisning för att främja elevernas behov. Resultaten visar att elevanpassad undervisning är vad som skapar de bästa förutsättningarna för elever, men att tid saknas för att genomföra detta. Samtidigt visar resultaten att alla lärare använder olika metoder för att hjälpa dessa elever, men en del anpassar sina metoder beroende på vad skolan har för möjligheter som t.ex. lokaler.

Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.

En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.

I dagens kommunikationssamhälle är det nödvändigt att kunna förstå texter för att ta del av samhällets information. Läsförståelse är därmed en grundläggande förutsättning för att klara sig i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som har betydelse för inferensinlärning och hur vi som lärare på lågstadiet kan undervisa om inferenser. Tolv artiklar har analyserats genom en systematisk innehållsanalys. Enligt vår analys är ordförråd, arbetsminne och läsflyt olika faktorer som påverkar elevers inferensinlärning. Undervisningsmetoder som är framgångsrika i inferensundervisningen är sökning av ledtrådar, textanpassning, textsamtal och reflektion. Vår slutsats av litteraturstudien är att många elever klarar av att göra inferenser om de får rätt förutsättningar. Hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers förutsättningar påverkar elevers inferensförmåga. Den här studien bidrar till förståelse om vad inferenser är och hur lärare kan undervisa om det.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv. Det förekommer skönlitterär läsning på flera olika sätt, gemensamt, enskilt,högläsning, tyst läsning och så vidare. Pedagogernas personliga kunskaper och intressenpåverkar läsandet. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med examensarbetet var att få en djupare förståelse för vad leken har för betydelse för barns läs- och skrivutveckling samt hur man kan integrera leken i undervisningen i förskoleklassen och år ett. Det finns ett flertal metoder som lärare och barn/elever kan ta del av. I denna uppsats har vi valt att presentera Bornholmsmodellens lekande perspektiv på lärandet som ett stöd i läs- och skrivutvecklingen. I studien ingår skolor med både en- och flerspråkiga barn. Vi intervjuade sex förskollärare och lärare som arbetar med Bornholmsmodellen samt observerade hur de arbetade med Bornholmsmodellen i barngrupperna. Undersökningen var kvalitativ. Resultaten visade att respondenterna hade positiv inställning till arbetet med Bornholmsmodellen, men att de kompletterade materialet med andra språkstimulerande övningar. Studien har även åskådliggjort att barn som arbetat med Bornholmsmodellen har kommit längre i sin språkliga medvetenhet än andra barn. Leken och lärandet är sammanvävda i Bornholmsmodellen och att den språkliga medvetenheten leks in är en av grundidéerna med materialet. Vår studie har bekräftat vår syn på att lärandet i de tidigare åren till stor del är beroende av leken. Vidare kan vi konstatera att både litteraturen och respondenterna är överens om att Bornholmsmodellen kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och hjälpa lärare att hitta barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Avslutningsvis har det framkommit att Bornholmsmodellen är ett hjälpmedel för läraren att ge barnen goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.</p>