Undervisning i läsförståelse är i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingå i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers läsförståelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels läsförståelse ur ett allmänt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka delar är centrala i några utvalda arbetssätt, hur används de i undervisning och vad är effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssätten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssätten? Läsförståelsestrategier, frågor, samtal och lärarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssätt som beskrivs. Arbetssätten har även visat sig ha positiv effekt på elevers förmåga att förstå och tolka en texts innehåll. Samtal framhålls som en viktig komponent då elever får möjlighet att utveckla sina resonemang och tankar tillsammans med andra. Verktygen som arbetssätten använder sig av liknar i flera avseenden varandra, däremot skiljer de sig åt i hur de tillämpas i undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien. Kamratstödjare och elever har liknande förväntningar på rollen och använder ofta samma adjektiv för att beskriva önskvärda egenskaper. Styrdokumentens och skolans värdegrundspedagogik är implementerad i barnens tankesätt men det svåra är hur detta ska gestalta sig i handling. Kamratstödjarna och eleverna ställer sig positiva till kamratstödjare och tycker de har en viktig funktion i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna. Våra frågeställningar var av sådan typ att både observation och intervju behövdes som metod, för att få fram ett relevant resultat.Resultatet visar att båda de intervjuade förskollärarna är medvetna om barnens talspråksutveckling och det syns också i observationerna. Vi kan också se att vid samlingar med många barn lämnas mindre utrymme till barnens spontana uttryck, än vid samlingar med färre barn. I samlingar med färre barn tillåts barnen i större utsträckning att vara spontana. Resultatet ger några svar, men också några nya frågor där den mest framträdande frågan är om gruppindelningar i samlingarna är bra eller inte, med tanke på talspråksutvecklingen. I vår konklusion har vi lämnat det som förslag på vidare forskning.

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn. En annan viktig faktor var att förälderns mobilanvändning konkurrerade om informanternas uppmärksamhet till dess barn. Informanterna ansåg att det generellt var höga krav att vara förälder men de menade att meningsfullheten ökade desto större delaktighet det var från hela familjen, samt att fokus behölls på samvaron. Resultaten diskuterades utifrån tidigare gjord forskning kring föräldrars och familjers samvaro och engagemang i varandras tid. Diskussionen behandlade delar kring exempelvis att gemenskap mellan föräldrar och barn stärker familjebanden. Samt att spontanitet blir lidande på grund av ett aktivt arbetsliv och för mycket planerat i familjerna.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem. Befästande av könsstereotyper ses främst i valet av yttre attribut, där flickor/kvinnor avbildas bärandes fler färger och accessoarer än pojkar/män. Brott mot genusordningen går att urskilja i vilka samhällsområden och kontexter karaktärerna avbildas, samt i användandet av känslouttryck och egenskaper i porträtteringen. Detta är extra tydligt hos läsebokseriens tre huvudkaraktärer vilket kan tolkas som att den finns en intention från författare och illustratör att motverka könsstereotyper.

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka några pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillämpas. För att utveckla undervisningen är det viktigt att utvärdera och kvalitets- säkra arbetet varför även forskning bör tas i beaktning så de teoretiska utgångs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort består dels av öppna enkätfrågor till de sex medverkande svensklärarna (av vilka flertalet även undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som går i årskurs nio. Anledningen till att informanterna består av elever i årskurs nio är att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvärdig syn på vad grammatik är. Medan samtliga pedagoger, men även några elever, förklarar den normativa grammatiken, förklarar majoriteten av eleverna den deskriptiva grammatiken, således har alla elever en uppfattnig om vad grammatik är. Syftet med grammatik- studier men även nyttan av grammatikkunskaper ses enligt majoriteten av informanterna ur ett främmandespråksperspektiv. Resultatet av undersökningen visar vidare att pedagogerna stimulerar och motiverar eleverna utifrån främmande- språksargumentet. Studien visar dessutom att pedagogerna har en relativt likvärdig syn på grammatik även om undervisningsmetoderna ser olika ut. På skolan bedrivs både traditionell förmedlingspedagogik och en mer funktionell undervisningsmetodik som innebär att innehållet idag oftare kontextualiseras.

Syftet med denna uppsats är att med två laborationsmetoder - praktisk metod och datorsimulering - undersöka hur elever i en årskurs 3 diskuterar med varandra under laborationerna samt undersöka hur eleverna upplever de valda metoderna och då med tanke på ett lustfyllt lärande. När det gäller fysikundervisning så har ett varierat arbetssätt med teori och laborationer visat sig givande och enligt den sociokulturella teorin är språket, kommunikationen och den proximala utvecklingszonen viktiga delar för elevernas lärande. Resultatet i denna uppsats har framkommit genom observationer och intervjuer av totalt åtta elever i en årskurs 3. Den praktiska laborationen stimulerade till flest diskussioner när det gäller hypotes och resultat av laborationerna medan datorsimuleringen stimulerade flest diskussioner som handlade om något annat. Båda laborationerna värdesattes högt av eleverna men 7 av 8 elever föredrog den praktiska laborationen. Laborationerna stimulerade en nyfikenhet, kreativitet och ett lustfyllt lärande.

Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.