I studien har vi uppmärksammat att det råder bristande representation gällande mångfald i läseboksserien Småböcker Tessan och Marius Paket 1 och Småböcker Tessan och Marius Paket 2 författad av Tomsby & Wennberg och illustrerad av Mill (2016) för grundskolans tidigare år. Med hjälp av kvantitativ bildanalys och kvalitativ textanalys har vi analyserat hur och till vilken grad icke-rasifierade kontra rasifierade karaktärer kommer till uttryck i bilder och textavsnitt i läseboksserien. Resultatet visar att icke-rasifierade karaktärer får ett större utrymme i läseboksserien, både i bild och i text. Vidare visar den kvalitativa textanalysen att rasifierade karaktärer tilldelas en marginaliserad position gällande hur mycket utrymme de får i tal, tanke och aktion.

No description available.

Denna studie undersökte fritidshemspersonalens beskrivningar av demokratiarbetet utifrån de tre principerna; påverka, ta ansvar och delta. Pihlgrens (2015) fem lärarstilar användes som analysverktyg för att kunna bidra med kunskap om fritidshemspersonalens förhållningssätt. En tematisk analys gjordes utifrån empirin för att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och metoder som framkommer i fritidshemspersonalens demokratiarbete. Studien synliggör kopplingar som sker mellan fritidshemspersonalens arbetssätt och de olika lärarstilarna (Pihlgren, 2015). Tidigare forskning beskriver de tre demokratiska principerna som invävda i varandra. Vidare beskriver den tidigare forskningen också att de äldre elevernas önskar ökad påverkansmöjlighet och kontroll över sin fritidshemstid än de yngre eleverna. Det empiriska materialet är inhämtat, i form av intervjuer med sju respondenter som alla arbetar inom fritidshemmets verksamhet med årskurs 3 och uppåt. Resultatet synliggör att fritidshemspersonalen formar fritidshemsverksamheten efter elevernas intressen samtidigt som de ska balansera tydliga och synliga kopplingar till lärandet i Lgr 11. Arbetssättet inom demokratiarbetet präglas av aktiv fritidshemspersonal som både bygger en meningsfull fritidshemsverksamhet och utvecklar elevernas förmågor inom de tre principerna. Exempelvis genom återkommande samtal om elevernas beteende och inställningar till att delta i aktiviteter. De äldre eleverna ges ett större ansvar genom att delta i planeringen av fritidshemsverksamheten och elevernas påverkan på innehåll synliggörs medvetet för eleverna. Fritidshemsverksamheten beskrivs som anpassad efter elevgruppens behov där fritidshemspersonalens förhållningssätt medvetet inkluderar demokratiarbetet. Resultat visar att ingen enskild lärarstil är kopplad till demokratiarbetet utan istället sker en växelverkan dem emellan. Arbetslagens reflektion om deras förhållningssätt och arbetssätt inom demokratiarbete bidrar till att göra undervisningen synlig för eleverna. Resultatet synliggör avslutningsvis att arbetssätt och förhållningssätt som medvetet inkluderar eleverna i beslutsprocesser skapar en fritidshemsverksamhet som utvecklar eleverna. På så sätt tränas de tre demokratiska principerna dagligen och blir en naturlig del på fritidshemsavdelningen. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur dessa arbetssätt och förhållningssätt genomförs i praktiken på fritidshemmet samt undersöka elevernas tankar och upplevelser av demokratiarbetet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.