Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-99659 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Jonsson, Pernilla |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds