<p>The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and “Swedishness”. The material was first gathered through the use of questionnaires and interviews, then analysed through discourse analysis. The analysis shows that discourses of gender equality can be seen as constructed and dependent on the context, problems concerning equality are defined in one way nationally and in another way internationally. In cases of sexual harassment internationally the informants often choose to look the other way and feel like it is difficult to bring the “Swedish” values concerning equality abroad. It is more common to adapt to the ways of international colleagues but the informants also find it important to point out that they don’t necessarily agree with these.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv undersöka hur frågor om jämställdhet uppfattas och visa vilka områden man väljer att peka ut som problemområden i olika diskurser. Uppsatsen utreder även vem som anses ha ansvaret för frågor som rör jämställdhet i olika sammanhang. Det teorier som används är genussystemet och intersektionalitet. Analysen utgår från en kartläggning av ett företag som är internationellt aktiva och den problematik som kan uppstå i möten mellan olika sociala kontexter, med fokus på föreställningar av genus och ”svenskhet”. Arbetsmetoden består av enkät- och intervjustudier och analysen har gjorts genom diskursanalys. Denna visar att jämställdhetsdiskurser kan ses som konstruerade och kontextbundna. Jämställdhetsproblematik definieras på olika sätt beroende på om man befinner sig på arbetsplatsen eller utomlands. Om man utsätts för könskränkningar i det internationella arbetet väljer informanterna många gånger att se mellan fingrarna och tycker att det är svårt att tillämpa ett ”svenskt” synsätt internationellt. Det är vanligt att anpassa sig mycket efter sina utländska kollegor, men poängterar samtidigt att man egentligen inte håller med om deras synsätt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-1464 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Johnsson, Sonja, Thurfjell, Klara |
| Publisher | Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, Huddinge : Institutionen för genus, kultur och historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds