<p>The purpose of our examination was to survey how one preschool works with so called language groups, if the mother tongue is important and if the informants can see any complex of problems in the inclusive/exclusive way of working with language groups in the preschool. The literature review provides for example the three most important areas of mother tongue, which are the emotional, the social and the intellectual (Ladberg, 2000). Further it describes the difference between the conceptions integration and inclusion, when today the concept inclusion is preferred (Tøssebro, 2004). We were inspired by qualitative interviews as our method and from a phenomenographic perspective described the informants’ perceptions about the named phenomenon. Three preschool teachers and three mother tongue educationalists constitute the represented informants. The result of our examination shows a clear opinion about the great importance of mother tongue and that the mother tongue educational programme is not considered to be an excluded activity, since the children already are used to the constant groupings in the preschool. Our examination shows many areas in need of improvement, for example the engagement from the municipality and further education for the pedagogues. Further research of the subject is also of importance to be able to improve the mother tongue educational programme with didactic guidelines.</p> / <p>Syftet med vårt examensarbete var att kartlägga hur en förskola arbetar med så kallade språkgrupper, om modersmålet är viktigt och om informanterna uppfattar någon problematik med ett inkluderande/exkluderande arbetssätt i språkgrupperna i förskolan. Litteraturgenomgången pekar bland annat på modersmålets tre viktigaste områden, nämligen det emotionella, sociala och intellektuella (Ladberg, 2000). Vidare redogörs för skillnad mellan begreppen integrering och inkludering då det i dag föredras att använda begreppet inklusion (Tøssebro, 2004). Vi har inspirerats av kvalitativa intervjuer som metod och utifrån ett fenomenografiskt perspektiv redogjort för informanternas uppfattningar kring det nämnda fenomenet. Informanterna utgörs av tre förskollärare samt tre modersmålsstöd</p><p>1. Resultatet av vår undersökning visar en tydlig uppfattning om att modersmålet är otroligt viktigt och att modersmålsverksamheten inte uppfattas som exkluderande då barnen är vana vid förskolans konstanta gruppindelningar. Undersökningen visar även att det finns många förbättringsområden, exempelvis kommunens engagemang och pedagogernas vidareutbildning. Även vidare forskning inom ämnet är viktigt för att få en förbättrad verksamhet med didaktiska riktlinjer.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-6193 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Dahlin, Annie, Jonsäll, Britta |
| Publisher | University of Gävle, Department of Education and Psychology, University of Gävle, Department of Education and Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0016 seconds