Trots svensk skollag om elevers skolplikt och huvudmäns ansvar att alla elever genomför grundskolansutbildning befinner sig inte alla elever i sin skolmiljö. Denna studie undersökte nio vårdnadshavares uppfattningar om problematisk skolfrånvaro och hur tidiga stödinsatser samt samverkan mellan vårdnadshavare och skolan kan främja elevernas skolnärvaro. Genom kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, undersöktes frågeställningarna; Vilka tidiga signaler uppmärksammade vårdnadshavare gällande barnets problematiska skolfrånvaro?; Vilka skolspecifika faktorer och insatser anser vårdnadshavare hindrar respektive främjar elevers närvaro?; Hur anser vårdnadshavare att de och skolan bör samverka för att barnets närvaro ska främjas? samt vilka konsekvenser upplever vårdnadshavarna att problematisk skolfrånvaro kan ge på längre sikt? Resultatet visade att skolan och vårdnadshavarna behöver uppmärksamma barnets behov och signaler som utgör en risk för problematisk skolfrånvaro. Känslomässiga signaler, som barnet uttryckt, har varit oro eller obehag inför skolans miljö eller sammanhang, men också somatiska i form av magont, illamående eller huvudvärk. I studien framkom elevers behov av goda relationer och att bli sedd, men också behov av delaktighet genom tillgänglig lärmiljö. Vidare framkom elevers behov av KASAM, känsla avsammanhang, som innebär begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt att insatser bör utgå från elevens behov, med fokus på elevens bästa. Vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan med skolan var behov av empatiskt bemötande, inflytande och god kommunikation. Vårdnadshavarnas främsta uppfattning var att skolan ska uppfylla sitt ansvar i förhållande till skollagen och ge eleverna det stöd i utbildningen som de behöver. Vårdnadshavarnas barns situation och mående beskrivs ha drivits i en nedåtgående spiral, med negativ utveckling av hälsa och lärande som skapat ett stort stödbehov. Vårdnadshavarna beskrev stor oro inför den problematiska skolfrånvarons konsekvenser för framtiden. För att motverka skolfrånvarons konsekvenser anser vårdnadshavarnas att skolan bör bemöta stödbehoven med individuella, lösningsfokuserade insatser, utifrån ett salutogent perspektiv.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-180837 |
Date | January 2020 |
Creators | Parfa, Britta, Häggkvist, Ingela |
Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0077 seconds