Vår studie undersöker hur negativ stress hos förskolebarn kan yttra sig, hur pedagogers kunskap och förhållningssätt kan påverka barns hälsa, samt hur förskolans verksamhet och miljö kan utformas för att öka barns välmående och hälsa. En kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning har varit vår huvudmetod för studien, och syftade till att redogöra för hur anställda inom kommunala förskolor såg på barn och stress. Som kompletterande metod har vi genomfört två platsobservationer, där vi har studerat förskolemiljöns utformning. Resultatet av studien visar att vanliga tecken på negativ stress hos förskolebarn kan vara oro och nedstämdhet. Det är därför viktigt att vara medveten om att förskolans miljö och pedagogens förhållningssätt kan påverka barns välmående och hälsa. Det kan ske genom vila, fysisk aktivitet och att dela in barngruppen i mindre grupper, med hjälp av olika rum eller i olika aktiviteter. I vår studie kring negativ stress hos förskolebarn, har vi utgått från det psykosociala perspektivet som förespråkar vikten av att barn upplever och utvecklar sin tillit, självständighet samt initiativtagande för att kunna utvecklas. Vi vill därför med den här studien synliggöra hur vi kan arbeta för att motverka negativ stress och skapa en god lärmiljö, där barn ges möjlighet till utveckling och lärande.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-340346 |
Date | January 2017 |
Creators | Johansson, Jessica, Malmros Stenvall, Michelle |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0021 seconds