Syftet med denna studie var att synliggöra vårdnadshavares upplevelser av specialpedagogens stöd inom habiliteringen. Det vi har önskat undersöka i denna studie var: Hur vårdnadshavare beskriver det stöd som specialpedagogen på habiliteringen har erbjudit familjen samt vilket stöd, vårdnadshavare har önskat få från specialpedagogen på habiliteringen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med vårdnadshavare som har sina barn inskrivna på habiliteringen. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Vår teoretiska utgångspunkt är de specialpedagogiska perspektiven med fokus på dilemmaperspektivet samt [KASAM] som står för, en känsla av sammanhang. Fokus har lagts på dessa då vi ser hur komplext arbetet är i förhållande till de barn som är inskrivna på habiliteringen. Det vi har kunnat urskilja i vår studie är att det saknas information till familjerna om vilket typ av stöd de har rätt till eller har möjlighet att få. Dessutom saknas regelbundna individuella planer som följs upp, utvärderas och revideras i en dialog med familjerna. Vi har också kunnat se att det skiljer sig åt mellan kommuner, beroende på vem/vilka som är anställda vid det tillfälle hjälpen behövs och hur mycket förkunskap familjerna själva har. Vidare ser vi att denna studie i förlängningen kan bidra till en utveckling inom habiliteringen som instans i deras riktade insatser mot hemmen och för att förtydliga specialpedagogens roll i samband med det, likaledes att vårdnadshavares upplevelser och önskemål tas i beaktande i större utsträckning.Nyckelord: / The purpose of this study was to shine a light on the experiences that caregivers have from the help of the special education coordinator within the Swedish habilitation system. The aim of the study is to find out: How the caregivers describe the support their family has gotten and what type of support they wished for, from the special education needs coordinator at the different habilitation centres. The study is a qualitative study conducted with semi structured interviews. The interviews were carried out with parents who have children enrolled at the habilitation centres. The interviews were recorded, transcribed and analysed with a thematic analysis method. Our theoretical background originates from different perspectives on special education, focusing on the dilemma perspective and also [SOC] which stands for a sense of coherence. The focus has been placed on these as we see how complex the work is around children who are enrolled at the habilitation centres. What we have seen in the study is that there is a lack of information to the families regarding the rights they have. There is also a lack of individual planning that is evaluated and revised regularly in a dialogue with the families. We can also detect that there is a discrepancy between the support caregivers get from different municipalities. And a difference in the support depending on the personnel at the habilitation centre and how much knowledge the families have in advance. The study’s result indicates that it would be important to develop routines at the habilitation centres, as they work with the families and their targeted efforts towards clarifying the role of the special education need coordinators in connection with it. And that caregivers' experiences and wishes are taken into account to a greater extent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-107883 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Björk, Malin, Millares, Sofia |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds