Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-43879 |
Date | January 2021 |
Creators | Götesson, Hampus |
Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds