Europarådets kommitté mot tortyr CPT, har under 24 år kritiserat Sveriges hantering av häktning och restriktioner för unga lagöverträdare. Den senaste kritiken kom den 17 februari 2016 och avser CPT:s besök i Sverige året innan. Åter igen visade rapporten på stora brister i svenska häkten. Av barnombudsmannens och barnrättskommitténs kritik framgår vidare att ungas hälsa kan påverkas negativt under häktning då unga löper en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa om de isoleras. Det är även vanligt att isolerade personer uppvisar psykosliknande tillstånd. Begränsning i kontakt med familj och vänner, är något som de unga häktade själva har uppgett är svårt att hantera då häktningen innebär en kris för den unge. Uppsatsens syfte är att undersöka om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga kan ses som tortyr eller om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga är en skälig åtgärd utifrån den kritik som presenteras i uppsatsen. Frågeställningarna som behandlas i uppsatsen är: Hur ser aktuell lagstiftning ut gällande häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga? Kan häktning av unga samt att ålägga unga restriktioner ses som tortyr eller skälig åtgärd utifrån kritiken som har presenterats av barnombudsmannen, FN:s specialrapportör mot tortyr, barnrättskommittén, europarådets kommitté mot tortyr CPT samt häktes- och restriktionsutredningen? Uppsatsen visar att häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga, inte kan ses som tortyr enligt tortyrkonventionens definition. Däremot kan häktning enligt tortyrkonventionen artikel 16 punkt 1 ses som omänsklig behandling eller bestraffning vilket konventionsstaterna så långt möjligt är skyldiga att förhindra. Barnombudsmannen och FN:s specialrapportör mot tortyr anser att effekterna av häktning av unga kan ses som tortyr när den unge isoleras längre än 15 dagar. Dessutom kan häktning och restriktioner för unga ses som omänsklig behandling enligt barnkonventionen, EKMR och tortyrkonventionen. Utifrån vad framställningen har visat är det sannolikt att Sverige kommer att förändra förfarandet kring häktning och restriktioner för unga. I augusti 2016 presenterar häktes- och restriktionsutredningen ett förslag om hur antalet häktningar och förekomsten av restriktioner kan minskas samt hur häktningstiderna kan förkortas för att på det sättet minska den pågående isoleringen i svenska häkten. Det är uppenbart att häktning och restriktioner mot unga är ett område som behöver utvecklas vidare. En önskvärd förändring skulle vara att Sverige tar kritiken som har lyfts fram på allvar och försöker förändra unga lagöverträdares vistelse i häkten för att minimera psykisk ohälsa bland unga lagöverträdare som häktas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-295025 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Ateva, Victoria |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds