<p>Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad.</p><p>Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga.</p><p>Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-860 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Österberg, Robin, Glinqvist, Adrian |
| Publisher | Södertörn University College, School of Business Studies, Södertörn University College, School of Business Studies, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0025 seconds