Intercultural learning is an aspect in all matters of teaching, including civics. Although it is not specified “how” intercultural learning should be included or defined in civics. In the curriculum LGR 11 for the elementary school the concept of intercultural learning is explicitly included but in GY 11 for the upper secondary school its excluded, at least explicitly. Furthermore, there is ambiguities about the definition of intercultural teaching. Although tolerance, equality, and social justice are aspects that intercultural teaching strives to develop. In relation to the report ICCS 2016 attributes such as tolerance, values and understanding norms in other cultures indicated to be somewhat lacking in students, attributes that intercultural learning is supposed to develop. The purpose of this master thesis is to interview upper secondary school teachers in civics about their perception of intercultural learning, in what ways intercultural learning occurs in teaching and how the teachers perceive support for intercultural learning in GY 11. To study this, I have used semi-structured interviews. Their answers were later analysed through three theoretical aspects based on Lahdenperäs (2004) definition of intercultural learning. These are student-active and experience-based teaching, culture contrastive perspective and emotionally process one’s own ethnocentrism. The result show that intercultural learning is unusual when the interviewed teachers reflect upon their teaching planning. The teachers did not or only barely understood the concept of intercultural learning. After the interviews were analysed, it showed a mixed result about how teachers reflect and understand intercultural learning and how they include it in their teaching. Sometimes the teachers mentioned aspects that indicate the use of intercultural learning and at other times responses indicated otherwise, even aspects that intercultural learning is supposed to oppose. Perceived support about intercultural teaching in the curriculum GY 11 deemed to be somewhat lacking and could be improved upon. Although the teachers mentioned that it might be difficult to include more aspects in the curriculum due to the overload in work it might cause. The results also showed that intercultural teaching might be an area to study further upon because of the interesting reflections by the teachers, that might aid the understanding of how intercultural teaching could be included in teaching. / Interkulturellt lärande är en aspekt som ska ingå i all undervisning, däribland i samhällskunskapsdidaktiken men hur det ska inkluderas och definieras är inte tydligt. I läroplanen LGR 11 finns interkulturellt lärande explicit inkluderat, dock i GY 11 saknas begreppet trots att det är ett ämne som ska inkluderas i all undervisning. Interkulturellt lärande är ett otydligt, brett begrepp som det råder osäkerheter kring i forskning. Interkulturellt lärande ska dock inkludera moment som utvecklar kunskaper kring tolerans, social rättvisa, jämlikhet med elevers olika erfarenheter och utbytet av perspektiv. I relation med egenskaperna interkulturellt lärande ska utveckla så kan betydelsen av interkulturellt lärande ställas mot ICCS 2016 som visade brister hos elevers kunskaper inom områden berörande tolerans, värderingar och normer. Examensarbetets syfte är att ta reda på aktiva samhällskunskapslärares uppfattningar om interkulturellt lärande, hur lärarna inkluderar det i sin undervisning och vilket uppfattat stöd i GY 11 erbjuder, genom semistrukturerade intervjuer. Svaren analyseras med hjälp av tre teoretiska aspekter skapade genom Lahdenperäs (2004) definition av begreppet interkulturellt lärande. Dessa utgångspunkter är: Studentaktiv och erfarenhetsbaserad undervisning, kulturkontrastivt perspektiv och känslomässig bearbetning av sin egen etnocentrism. Resultatet visar att interkulturellt lärande är ett ovanligt begrepp att ta hänsyn till i samhällskunskapsundervisningen. Endast en av lärarna kände till begreppet ”interkultur” och kunde ge en generell förklaring av dess definition, dock inte ”interkulturellt lärande”. Analysen visar ett blandat resultat över huruvida lärare reflekterar kring interkulturellt lärande i undervisning. Samtliga lärare gav respons som indikerar på att de emellanåt hade aspekter som berör interkulturellt lärande dock samtidigt gavs aspekter som interkulturellt lärande ska motverka såsom bearbetningen av etnocentrism. Upplevt stöd från läroplanen om interkulturellt lärande kan utvecklas, då det ansågs som ett viktigt ämne men att det finns annan problematik, såsom tidsbrist för ytterligare tillägg i undervisningen. Dock utifrån analysen kunde en slutsats dra att det är ett område som är av värde att studeras vidare inom då intressanta uppfattningar av lärarna visade på faktorer som kan vara användbart i reflektioner om interkulturellt lärande i undervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84645 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Tornberg, Daniel |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds