<p>Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ”ondska”. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ”dom andra” som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.</p><p>Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove. Ove är den som är tydligast på den punkten. Kurt är litet mer svävande och ger sina åsikter både ur en religiös och ur en profan synvinkel. När han talar ur en religiös synvinkel är han bestämd att djävulen står för det enbart onda och att den onda makten är en verklig företeelse. När han talar ur en allmänmänsklig synvinkel är ondskan mer relativ och grundar sig på omdöme, moral och etik. Karl och Kitty är helt på det klara med att ondskan är ett moraliskt, etiskt problem.</p><p>Skuggproblematiken är tydlig hos tre av informanterna. Kitty säger att hon tror att det är väldigt vanligt att människor behöver syndabockar att skylla på eftersom det får dem att känna sig så bra själva. Ove talar om människor som har ”dålig vägledning” och att det kan få dom att utföra onda handlingar. Hans rekommendation är att alla gör som han och börjar studera Bibeln eftersom det är där man kan finna ”sanningen” och den ”rätta” vägen. Karl säger, när han talar om terrorism, att han vuxit upp under en tid då man fått lära sig att terrorism är något som förekommer i arabvärlden och att han har större förståelse för väst eftersom han är kulturellt närmre dom som ”har kapacitet att fälla bomber från flygplan”. Kurt uttrycker att det är relativt, vad som är gott och ont, och att man måste se till målet när man bedömer en handling, vilket skulle kunna ses som en skuggprojektion när han samtidigt säger att självmordsbombaren utför en ond handling. I och med det har han underkänt mannens skäl till bombdådet och som en konsekvens skulle man kunna säga att med ett annat mål skulle samma handling inte vara ond. Jag får trots detta hela tiden ett intryck av att han medvetet anstränger sig att se problemen ur så många synvinklar som möjligt.</p><p>Självkännedomens väg, eller som Jung kallar den individuationsprocessen, är nog den väg vi måste gå om vi skall ha en möjlighet att komma tillrätta med ondskans problem. Det krävs en förändring av människan och i och med att denna förändring äger rum kommer också samhällen att förändras. Det krävs insikt och förnuft och en förståelse för vårt eget sammansatta psyke och att detta är en realitet oavsett vilken kontext vi befinner oss i.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-564 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Lippert Bergman, Annalena |
| Publisher | University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0025 seconds