Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-3096 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Aaron Johansson, Elias |
| Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds