Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for. / Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-37975 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Andersson, Annica |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0048 seconds