Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan årskurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 uppgifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie. För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösningsuppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter. Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan. Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitlet. Studiens resultat kan bidra till en medvetenhet som är viktig för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning inom problemlösning utifrån lärobokens möjligheter och begränsningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-415968 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ekström, Hanna, Sjöström, Sofie |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0019 seconds