Syftet med denna studie är att beskriva variationen i hur musiklärare tolkar kunskapskrav i sin bedömning. Fokus ligger på hur de bedömer kraven på tajming i enkla melodier. Mitt mål var att undersöka om bedömningarna var likvärdiga, eller om inte vad som skilde bedömningarna åt. Jag vill bidra med information som kan leda till bättre kunskap om lärares bedömning av elevers musikprestationer i högstadiets årskurs 9. Genom en enkätundersökning gjord i verktyget Survey & Report som tillhandahålls av Karlstads universitet samlade jag in det empiriska materialet. Fyrtiosex informanter besvarade detta. Genom att använda en enkät i stället för intervjuer nådde jag ut till fler musiklärare än vad som annars vore möjligt. Därmed gav resultatet möjlighet till en större variation i tolkningar av kunskapskrav och av bedömningen av en specifik elevprestation. För att urskilja och identifiera de olika sätt som musiklärare uppfattar kunskapskraven på och göra en bedömning har jag valt en fenomenografisk ansats för att analysera resultatet. De summativa bedömningarna av elevexemplet har stor spridning. Studiens resultat visar en variation i hur lärare definierar kraven och bedömde den givna prestationen. Sammanfattningsvis har lärarna subjektiva krav på svårighetsgraden av enkla melodier. Vidare skilde sig tolkningarna av det musikaliska begreppet tajming åt. Den största skillnaden var om lärarna definierar tajming endast som en korrekt rytmisk precision enligt genre, eller om de definierar tajming som en prestation som görs i samspel med andra musiker. / The purpose of this study is to describe the variation in how music teachers interpret knowledge requirements in their assessment. Focus is on how they assess the requirements of timing in simple melodies. My aim was to study if the assessments were equivalent, or if not what differ. I want to contribute with information that can lead to better knowledge about teachers´ assessment of students´ music performance for degrees in junior high school. I used a questionnaire to collect the empirical material. Forty-six informants answered the questionnaire. By using a questionnaire instead of interviews, I reached out to more music teachers then otherwise would be possible. Thus, the result gained a broader view of the variations in interpretations of the knowledge requirements and in assessments. In order to distinguish and identify the different ways in which music teachers perceive the knowledge requirements and make an assessment, I have chosen a phenomenographic approach to analyses the result. The summative assessments are widely disseminated. The results of the study show a variation in how the teachers defined the requirements and assessed a given performance. In conclusion, the teachers have subjective requirements about the degree of difficulty of a simple melody. Further, they differ in interpretations of the concept timing. The main difference was if they define timing only as a correct rhythmic precision according to genre, or if they define timing as how the performance fitted in to a concerted action with other musicians.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-88141 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johansson, Niclas |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds