Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god.

Syftet med denna studie är att beskriva variationen i hur musiklärare tolkar kunskapskrav i sin bedömning. Fokus ligger på hur de bedömer kraven på tajming i enkla melodier. Mitt mål var att undersöka om bedömningarna var likvärdiga, eller om inte vad som skilde bedömningarna åt. Jag vill bidra med information som kan leda till bättre kunskap om lärares bedömning av elevers musikprestationer i högstadiets årskurs 9. Genom en enkätundersökning gjord i verktyget Survey & Report som tillhandahålls av Karlstads universitet samlade jag in det empiriska materialet. Fyrtiosex informanter besvarade detta. Genom att använda en enkät i stället för intervjuer nådde jag ut till fler musiklärare än vad som annars vore möjligt. Därmed gav resultatet möjlighet till en större variation i tolkningar av kunskapskrav och av bedömningen av en specifik elevprestation. För att urskilja och identifiera de olika sätt som musiklärare uppfattar kunskapskraven på och göra en bedömning har jag valt en fenomenografisk ansats för att analysera resultatet. De summativa bedömningarna av elevexemplet har stor spridning. Studiens resultat visar en variation i hur lärare definierar kraven och bedömde den givna prestationen. Sammanfattningsvis har lärarna subjektiva krav på svårighetsgraden av enkla melodier. Vidare skilde sig tolkningarna av det musikaliska begreppet tajming åt. Den största skillnaden var om lärarna definierar tajming endast som en korrekt rytmisk precision enligt genre, eller om de definierar tajming som en prestation som görs i samspel med andra musiker. / The purpose of this study is to describe the variation in how music teachers interpret knowledge requirements in their assessment. Focus is on how they assess the requirements of timing in simple melodies. My aim was to study if the assessments were equivalent, or if not what differ. I want to contribute with information that can lead to better knowledge about teachers´ assessment of students´ music performance for degrees in junior high school.   I used a questionnaire to collect the empirical material. Forty-six informants answered the questionnaire. By using a questionnaire instead of interviews, I reached out to more music teachers then otherwise would be possible. Thus, the result gained a broader view of the variations in interpretations of the knowledge requirements and in assessments. In order to distinguish and identify the different ways in which music teachers perceive the knowledge requirements and make an assessment, I have chosen a phenomenographic approach to analyses the result.  The summative assessments are widely disseminated. The results of the study show a variation in how the teachers defined the requirements and assessed a given performance. In conclusion, the teachers have subjective requirements about the degree of difficulty of a simple melody. Further, they differ in interpretations of the concept timing. The main difference was if they define timing only as a correct rhythmic precision according to genre, or if they define timing as how the performance fitted in to a concerted action with other musicians.

Sammanfattning Bakgrund: Energidrycker har blivit en del av dagens konsumtionskultur och har gått från att vara en enkel läskedryck till att innehålla uppiggande ämnen som koffein, taurin, B-vitaminer, guarana och ginseng. Energidryckens popularitet sträcker sig över olika åldersgrupper och sammanhang. Denna dryckeskategori har väckt oro från både forskare och samhället, särskilt med avseende på dess påverkan på hälsan och dess likheter med läkemedel. Energidrycker har utvecklats till en omdiskuterad produktkategori, som förenar hälsoperspektiv, marknadsföringsfrågor och regleringar, vilket har frammanat behov av forskning och debatt inom området. Syfte: Att undersöka vilken utsträckning samt vilka motiv det finns bakom att ungdomar i åk 9 dricker energidryck.  Metod: Studien genomfördes med en webbenkät via Forms med elever i åk 9. Data bearbetades i Excel och redovisades deskriptivt. Resultat: Deltagarna i studien var 229 ungdomar i åk 9. Av dessa uppgav 82% (n=188) att de smakat energidryck. Medelåldern för första gången ungdomar smakade energidryck var 12,0 (±2,2) år. 45% (n=83) drack energidryck färre än en dag i veckan och 38% (n=71) drack energidryck 1 – 4 dagar/vecka. Gällande mängden ungdomarna drack var det 70% (n=129) som drack en burk/tillfälle. De främsta motiven för konsumtion av energidryck var smak, för att bli pigg och för att få extra energi. Ungdomarna drack energidryck mestadels i hemmet eller hos kompisar. Märket och priset var de vanligaste anledningarna till inköp av energidryck. 82% (n=151) av ungdomarnas föräldrar visste om deras konsumtion av energidryck varav 29% (n=51) inte tyckte om konsumtionen. Slutsats: Denna studie visar att en betydande majoritet av ungdomarna har provat energidrycker vid en medelålder på 12 år, trots att finns en rekommenderad åldersgräns på 15 år vid inköp av energidryck. De flesta ungdomarna konsumerade energidryck mer sällan och i mindre mängder, men det fanns även en betydande andel som konsumerade dem regelbundet och i större kvantiteter. Den omfattande digitala marknadsföringen av energidrycker riktad mot ungdomar kan vara en viktig påverkansfaktor som behöver regleras. Studien identifierar även könsskillnader i konsumtionen (ej statistiskt testat) där pojkar tenderade att dricka energidrycker något oftare och i större mängder än flickor. Föräldrars medvetenhet och acceptans av ungdomars konsumtion indikerar behovet av ökad förståelse hos vuxna om energidryckers påverkan på ungdomars välmående. / Abstract Background: Energy drinks have become a part of today's consumer culture and have gone from being a simple soft drink to containing stimulants such as caffeine, taurine, B vitamins, guarana, and ginseng. The popularity of energy drinks spans different age groups and contexts. This beverage category has raised concerns from both scientists and society, especially with regard to its impact on health and its similarities to pharmaceuticals. Energy drinks have developed into a controversial product category, combining health perspectives, marketing issues and regulations, which has prompted the need for research and debate in the field.  Aim: To investigate the extent and motives behind young people in grade 9 drinking energy drinks. Method: The study was conducted with a web survey via Forms with students in grade 9. The data was processed in Excel and reported descriptively.  Results: The participants in the study were 229 adolescents in grade 9. Of these, 82% (n=188) stated that they had tasted energy drinks. The average age at which young people first tasted energy drinks was 12.0 (±2.2) years. 45% (n=83) drank less energy drinks than one day a week and 38% (n=71) drank energy drinks 1-4 days/week. Regarding the amount the adolescents drank, 70% (n=129) drank one can/occasion. The main motives for the consumption of energy drinks were taste, to get alert and to get extra energy. The adolescents drank energy drinks mostly at home or at friends' houses. The brand and price were the most common reasons for purchasing energy drinks. 82% (n=151) of the adolescents' parents knew about their consumption of energy drinks, although 29% (n=51) did not like it.  Conclusion: This study shows that a significant majority of adolescents have tried energy drinks at an average age of 12 years, despite the fact that there is a recommended age limit of 15 years when purchasing energy drinks. Most of the adolescents consumed energy drinks less often and in smaller amounts, but there was also a significant proportion who consumed them regularly and in larger quantities. The extensive digital marketing of energy drinks aimed at young people may be an important influencing factor that needs to be regulated. The study also identifies gender differences in consumption (not statistically tested) where boys tended to drink energy drinks slightly more often and in larger amounts than girls. Parents' awareness and acceptance of adolescent consumption indicates the need for increased understanding among adults about the impact of energy drinks on adolescent well-being.