Syftet är att undersöka hur verksamma lärare i svenska arbetar med, och bedömer, muntlighet i årskurs 1 på gymnasiet. Våra forskningsfrågor är: Vilken eller vilka ämneskonceptioner utgår lärare ifrån vid undervisning kring muntlighet i svenska 1? Hur arbetar lärare inför och under den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1? Upplever lärare att det finns svårigheter kring bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1, och i så fall vilka? Vilka bedömningsmetoder (utöver de som används vid nationella provet) används vid muntlig framställning inom svenska 1 och vilka kompetenser är det som bedöms genom dessa metoder? Vi har gjort en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer och materialet består av fyra informanter som undervisar i svenska på gymnasiet. Resultatet visar att verksamma lärare i svenska utformar sin undervisning i muntlighet utifrån flera ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner. Resultatet visar också att lärare ofta förbereder eleverna inför det nationella provets muntliga del genom att låta dem göra likartade anföranden under höst- och vårterminen. Vidare visar vårt resultat att en del lärare upplever att det finns svårigheter kring bedömning av det nationella provets muntliga del. Genom vårt resultat har vi också kunnat konstatera att bedömningsmatriser är en vanligt förekommande metod när det kommer till bedömning av muntlighet, men att det även finns en annan typ av bedömning av muntlighet som sker hela tiden. Vår första slutsats är att den eller de ämneskonceptioner/ämneskonstruktioner lärare utgår ifrån i sin undervisning kring muntlighet i svenska 1 kan ha betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sina muntliga kommunikativa kompetenser. Vår andra slutsats blir att eftersom muntlighet tycks likställas med det nationella provets A-del hamnar all annan form av muntlighet i skymundan och muntlighet i allmänhet tycks osynliggöras efter det nationella provets slut. Vår tredje slutsats är att vi som lärare kan spelar in elevernas muntliga anföranden så att den muntliga texten blir bestående och därmed underlättar bedömningen. Vår fjärde slutsats är att de två metoder som vanligtvis används som bedömningsverktyg vid muntlighet säger något om elevernas muntliga kommunikativa kompetenser på olika sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27539 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Remgren, Sofie, Skog, Emelie |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0666 seconds