Genom historien har diskussionen om målbrott ofta varit förknippat till män och mäns röstutveckling. Så sent som på 80-talet kom forskare fram till att även kvinnor genomgår denna fysiska förändring i sina röster som då klassificerades som ett målbrott. Det kvinnliga målbrottet har hamnat i skymundan i forskning och diskussioner, trots att sång i många sammanhang anses vara feminint kodat (Bergström-Källén 2011; Green 2002). Syftet med studien har varit att få en uppfattning om hur sångpedagoger reflekterar kring sin undervisning med flickor som genomgår ett målbrott. Detta för se om det fanns skillnader i tankesättet till det manliga målbrottet ur ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra olika sångpedagoger av blandade åldrar. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att likheter och skillnader i pedagogernas svar skulle kunna urskiljas.Resultatet visar att en flicka i målbrottet bör få jobba med repertoar som är bekväm och i det röstläge där flickan har kontroll. Då pedagogerna var eniga om att en flicka i målbrottet ofta har ett lågt självförtroende är det väsentligt att inte pusha henne för hårt. Analysen har sedan resulterat i ett arbetssätt som kan ge pedagoger en fingervisning i hur ett arbete kan se ut med en flicka i målbrottet. Av analysen kan nyckelord plockas ut som Egaliseringsövningar, repertoar i litet omfång ochSamtal om målbrottet. Samtalet om målbrott bör ske men om flickan visar tecken på lågt självförtroende kan till exempel begreppet röstförändring vara ett alternativ.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-2337 |
Date | January 2017 |
Creators | Randin, Matilda |
Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds