Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985). 2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén & Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions. / Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman & Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar. / <p>Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-38180 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lande, Margot |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds