Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring. Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-49537 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Joelsson, Felicia |
| Publisher | Södertörns högskola, Socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds