Klimataktivism är högaktuellt, såväl i Sverige som i resten av världen och klimataktioner väcker starka känslor i den offentliga debatten. Den här studien undersöker hur det kan kännas att delta i en klimataktion, vilken betydelse känslorna har och hur klimataktionerna kan skapa och upprätthålla dessa känslor. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svenska klimataktivister om deras deltagande i klimataktioner ger studien en inblick i hur aktivisterna själva resonerar. Tidigare forskning om sociala rörelser har konstaterat att ett kollektivt engagemang som tar sig uttryck i till exempel demonstrationer kan dämpa rädsla och förstärka hoppfulla känslor. I studien används Durkheims och Collins ritualbegrepp för att illustrera hur vissa idéer och metoder kan förstås som heliga och hur aktionerna, i form av ritualer, förhåller sig till dem. I den här studien tar ickevåldet, eller det fredliga motståndet, det heligas plats. Studien visar att känslor, i synnerhet glädje, ilska, rädsla och lugn spelar en viktig roll i genomförandet av en aktion. Glädjen förstärks och rädslan dämpas av ett delat engagemang och känslan av att göra något konkret för klimatet. I linje med det fredliga motståndet strävar aktivisterna efter att behålla lugnet i mötet med en potentiellt aggressiv publik. Genom förberedande träning och genomförande av aktioner upprätthålls idén om ickevåldet, som också stärker aktivisterna i deras moraliska övertygelse.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-229266 |
Date | January 2024 |
Creators | Lindblom Pääjärvi, Linn |
Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds