Trots att 500 000 barn växer upp med minst en förälder som lider utav någon form av psykisk ohälsa, missbruk eller som utsätter dem för våld så saknas det ändå kunskap om hur detta påverkar individen i vuxen ålder. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur uppväxtvillkoren bidragit till att skapa identiteten maskrosbarn samt hur det påverkat individens välbefinnande i vuxen ålder, med utgångspunkt i det subjektiva välbefinnandet. Genom en kvalitativ intervjustudie gavs individerna utrymme för att själva få berätta sin historia om hur det var att växa upp i en dysfunktionell familj och dess påverkat vuxenlivet. Genom en socialpsykologisk ansats studeras detta fenomen utifrån teorier om välbefinnande, KASAM, resiliens, stigma och identitet. I studien deltog 10 kvinnor som själva identifierar sig som maskrosbarn. Resultatet talar för att ogynnsamma förhållanden under uppväxten påverkar så väl identitetsskapande som välbefinnande. Detta tar sig i uttryck genom att dessa individer säger sig inneha distinkta egenskaper som upplevs vara en direkt effekt av traumatiska upplevelser under barndomen. En majoritet av dessa individer har också ett utpräglat behov utav förutsägbarhet i det dagliga livet för att kunna känna välbefinnande. / Despite the fact that 500 000 children grow up with at least one parent who suffers from some form of mental illness, abuse or who exposes them to violence, there is still a lack of knowledge about how this affects the individual in adulthood. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how the conditions of growth have contributed to creating the identity of dandelion children and how it has affected the individual's well-being with emphasis on the level of subjective well-being, in adulthood. Through a qualitative interview study, the individuals were given space to tell their own story about what it was like to grow up in a dysfunctional family and its impact on adult life. Through a social psychological approach, this phenomenon is studied on the basis of theories of well-being, Sense of coherence (SOC), resilience, stigma and identity. The study involved 10 women who identify themselves as dandelion children. The results suggest that unfavorable conditions during adolescence affect both identity creation and well-being. This is expressed by the fact that these individuals claim to possess distinct characteristics that are perceived to be a direct effect of traumatic experiences during childhood. A majority of these individuals also have a distinct need for predictability in daily life to achieve well-being.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21172 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Baran, Michael, Danielsson Jannesson, Petra |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds