Att det i lagstiftningen inte finns en tydlig definition av vad skälig levnadsnivå är, medför bland annat en risk att behov av stöd för äldre bedöms på olika grunder. Syftet med studien är att undersöka biståndsbedömningar kring äldre i olika kommuner i Mellansverige för att se om det finns likheter och skillnader. Studien synliggör vilka bedömningsgrunder biståndshandläggare har samt fångar eventuella samband mellan biståndsbedömning och olika faktorer, till exempel arbetslivserfarenhet och kommun. Detta undersöktes genom en enkätstudie och analyser gjordes sedan i dataprogrammet IBM SPSS Statistics. De teoretiska utgångspunkterna för studien var handlingsutrymme, organisatorisk struktur, behovstolkning och åldrande. En av studiens slutsatser är att arbetslivserfarenheten är en individuell faktor som kan tänkas påverka tolkningen av vad skälig levnadsnivå faktiskt innebär, och att handlingsutrymmet hos dem med längre arbetslivserfarenhet och mer professionell kompetens upplevs begränsat då de upplever sig styrda av kommunala riktlinjer. Vidare är en slutsats att det finns skillnader i hur ofta biståndshandläggare beviljade insatsen städ och att detta grundar sig i den rådande politiska diskursen inom kommunen kring äldres behov samt vilket arbetssätt som råder. Studien kan bidra med att utveckla det sociala arbetets praktik till en mer likvärdig biståndsbedömning för de äldre / The fact that there is no clear definition of what a reasonable standard of living is in the legislation entails, among other things, implicates a risk that the need for support for the elderly is assessed on different grounds. The purpose of the study is to examine aid assessments for the elderly in different municipalities in the middle part of Sweden to see if there are similarities and differences. The study presents the basis for assessment aid administrators have and captures possible connections between aid assessment and various factors, for example work experience and municipality. This was investigated by a survey study and analyzes were then made in the computer program IBM SPSS Statistics. The theoretical starting points for the study were room for action, organizational structure, interpretation of needs and aging. One of the study's conclusions is that work experience is an individual factor that can conceivably influence the interpretation of what a reasonable standard of living actually means, and that the room for action of those with longer work experience and more professional competence is felt to be limited when they feel governed by municipal guidelines. Furthermore, a conclusion is that there are differences in how often aid administrators grant the cleaning contribution and that this is based on the prevailing political discourse around the needs of the elderly within the municipality and the working method that prevails. The study can contribute to developing the practice of social work towards a more equal assistance assessment for the elderly
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-111827 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Broström, Sofia, Hedman, Isabelle |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds