Denna studie undersöker hur ett mindre företag kan implementera cross-selling strategier. Studien har genomförts genom en fallstudie på ett mindre företag där två djupgående intervjuer med försäljningschef och VD genomförts samt en fokusgrupp med säljkåren. Det empiriska resultatet jämförs och analyseras sedan med hjälp av Rochfords och Wotruba (1996) Sales Management Mix-modell som beskriver hur företag kan påverka en säljkår. För att analysera om storleken på ett företag kan ha betydelse för en implementerings tillvägagångssätt av cross-selling produkter har även den empiriska undersökningen analyserats med hjälp av Birley och Norburns (1985) teorier om vad som skiljer mindre- och större företag. Slutsatsen av studien visar att ett mindre företag kan fokusera mer på att genomföra resurssnåla åtgärder som exempelvis höja kompetensnivån på företaget genom att höja utbildningsnivån istället för att rekrytera in ny kompetens utifrån. Ytterligare en slutsats är att CRM-system inte är en lika självklar förutsättning för cross-selling som det är på större företag då det är en relativt kostsam investering. Studien föreslår att tillvägagångssättet mindre företag använder med fördel kan utnyttjat det faktum att de inte har lika stora resurser som ett större företag men att de istället är snabbare att anpassa sin process om någon aktivitet skulle vissa sig påverka företaget negativt.

Many organizations are striving to reach the benefits that digital transformation brings, as there are clear benefits to be gained from digitizing an organization. However, a vast majority of companies fail to implement digital technology. Previous research within the field emphasizes that the organizational culture is crucial for the success of digitization projects. This study examines the relationship between digital transformation and organizational culture through a communicative approach, and the assumption is made that there is a reflexive relationship between organizational culture and communication. The study is based on a social constructivist perspective, where the aim is to contribute key insights regarding the importance of communication and organizational culture in digital transformation processes. The selected case company is SJ AB (Statens Järnvägar)—a major Swedish railway company. The intention is to assess SJ’s digital maturity, which is concretized by studying their employees’ perceptions of the implementation of SJ’s new scheduling system IVU— an implementation that did not meet the expected goals. The study has a qualitative approach; the method used is semi- structured interviews, where 13 interviews in total were conducted with employees from different departments within SJ’s organization. The results indicate that due to the divided organizational culture within the company SJ’s organization has different levels of digital maturity. The result also suggests that the insufficient communication may have been a contributing factor to the outcome of IVU. / Många organisationer strävar efter att nå de många fördelar som digital transformation medför. Emellertid misslyckas en övervägande del av företagen med att implementera digital teknik. Forskning inom området framhåller att organisationskulturen är avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt. Denna studie undersöker förhållandet mellan digital transformation och organisationskultur utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt, och utgår från att det finns ett reflexivt förhållande mellan organisationskultur och kommunikation. Vidare utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att de kommunikativa processerna inom en organisationskultur skapar mening. Syftet med denna studie är att bidra med insikter om kommunikationen och organisationskulturens betydelse vid digital transformation genom att undersöka ett specifikt företag: SJ AB. Studien avser att besvara frågan om hur digitalt mogen SJ:s organisation är, vilket konkretiseras genom att studera medarbetarnas uppfattningar om implementeringen av SJ:s nya schemaplaneringssystem IVU, som inte resulterade i ett framgångsrikt utfall. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod, och totalt genomfördes 13 intervjuer med medarbetare från olika delar inom SJ. Resultatet visar att SJ:s organisation har olika digitala mognadsnivåer då kulturen inom företaget är uppdelad, och att kommunikationen kan ha varit en bidragande faktor till utfallet av IVU.

Att det i lagstiftningen inte finns en tydlig definition av vad skälig levnadsnivå är, medför bland annat en risk att behov av stöd för äldre bedöms på olika grunder. Syftet med studien är att undersöka biståndsbedömningar kring äldre i olika kommuner i Mellansverige för att se om det finns likheter och skillnader. Studien synliggör vilka bedömningsgrunder biståndshandläggare har samt fångar eventuella samband mellan biståndsbedömning och olika faktorer, till exempel arbetslivserfarenhet och kommun. Detta undersöktes genom en enkätstudie och analyser gjordes sedan i dataprogrammet IBM SPSS Statistics. De teoretiska utgångspunkterna för studien var handlingsutrymme, organisatorisk struktur, behovstolkning och åldrande. En av studiens slutsatser är att arbetslivserfarenheten är en individuell faktor som kan tänkas påverka tolkningen av vad skälig levnadsnivå faktiskt innebär, och att handlingsutrymmet hos dem med längre arbetslivserfarenhet och mer professionell kompetens upplevs begränsat då de upplever sig styrda av kommunala riktlinjer. Vidare är en slutsats att det finns skillnader i hur ofta biståndshandläggare beviljade insatsen städ och att detta grundar sig i den rådande politiska diskursen inom kommunen kring äldres behov samt vilket arbetssätt som råder. Studien kan bidra med att utveckla det sociala arbetets praktik till en mer likvärdig biståndsbedömning för de äldre / The fact that there is no clear definition of what a reasonable standard of living is in the legislation entails, among other things, implicates a risk that the need for support for the elderly is assessed on different grounds. The purpose of the study is to examine aid assessments for the elderly in different municipalities in the middle part of Sweden to see if there are similarities and differences. The study presents the basis for assessment aid administrators have and captures possible connections between aid assessment and various factors, for example work experience and municipality. This was investigated by a survey study and analyzes were then made in the computer program IBM SPSS Statistics. The theoretical starting points for the study were room for action, organizational structure, interpretation of needs and aging. One of the study's conclusions is that work experience is an individual factor that can conceivably influence the interpretation of what a reasonable standard of living actually means, and that the room for action of those with longer work experience and more professional competence is felt to be limited when they feel governed by municipal guidelines. Furthermore, a conclusion is that there are differences in how often aid administrators grant the cleaning contribution and that this is based on the prevailing political discourse around the needs of the elderly within the municipality and the working method that prevails. The study can contribute to developing the practice of social work towards a more equal assistance assessment for the elderly