Syftet med studien är att undersöka om omsorgspersonalens upplever en förändring under införande av en ny arbetsmetod som är framtagen av Socialstyrelsen, ÄBIC (Äldres behov i centrum). Studien baseras utifrån sju stycken utförares upplevelser i äldreomsorgens hemtjänstgrupper i den utvalda kommunen. Respondenterna är kvinnor i blandade åldrar (uppskattningsvis mellan 20 till 60 år). Studien utgår ifrån kvalitativ metod med fenomenologisk ansats som tillvägagångsätt. Empirin hämtades genom semi-strukturerade intervjuer för att få en mer djupgående förståelse kring respondenternas upplevelser. Intervjuerna ägde rum på varje enskild respondents arbetsplats/enhet för att uppnå en mer trivsam situation för respondenten. Informationen som framkom via intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats för att kunna framställa de resultat som varit passande för studiens syfte och frågeställningar. Tidigare forskning och valda teorier för denna studie är framtagna ur forskningsartiklar, avhandlingar, teorier och kurslitteratur som handlar om områden liknande ÄBIC, samt områden/teorier som Socialstyrelsen har använt sig av för att bygga upp metoden. I studiens resultat har det framkommit fyra övergripande kategorier; Implementering, delaktighet och inflytande, utförarnas upplevelser av respons för ÄBIC för den enskilde samt behovsbedömning. Studien framlyser att arbetsmetoden ÄBIC i implementeringsskedet ter sig ge en mer administrativ förändring än synbar förändring för den enskilde kunden. Respondenterna uppger att kunderna/de enskilda överlag är nöjda med hjälpen som vid tidigare arbetssätt. I slutsatsen så framkommer det till största del att kommunen vid införande av ny arbetsmetod inte har fokuserat på alla delar som skall vara kompatibelt med ÄBIC innan uppstart av implementering. Utförarna anser att deras arbetsverktyg är en stor ”bov” i att ÄBIC inte får någon större förändring i själva utförandet. Förhoppningen är att förändringen sker fullt ut när allt är kompatibelt och att denna arbetsmetod bidrar till ett mer kvalitetssäkrat arbete i vård och omsorg för äldre. / The purpose of this study is to investigate whether home care personnel experience a change while introducing a new working method developed by the National Board of Health, “ÄBIC” (Elderly needs in the center). This study is based on data gathered from seven home care staff in the elderly care home groups in the selected municipality. Respondents are women of mixed ages (estimated between 20 to 60m years). This study is based on qualitative methodology with a phenomenological approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. The interviews took place at each individual respondent’s workplace / unit in order to achieve a more pleasant situation for the respondent. The information obtained through the interviews has since been transcribed and analyzed to produce the results that were appropriate for the purpose and questions of this study. Previous research and selected theories for this study were developed from research articles, dissertations, theories and course literature that is related to areas similar to ÄBIC, as well as areas / theories that was used by the National Board of Health to build their method. In the results from this study, four main categories have been identified; Implementation, participation and influence, home service staff experiences of ÄBIC responses for the customer / individual, and needs assessment. The results suggests that the working method ÄBIC in the implementation phase appears to give a more administrative change rather than a visible change for the individual customer. Respondents state that customers / individuals are satisfied with the help as in previous work practices. In conclusion, it is largely found that, when introducing a new working method, the municipality are not focused on all parts to be compatible with ÄBIC before launching implementation. The home care staff consider their work tool to be a big "villain" in the fact that ÄBIC does not result in a major change in the performance itself. The hope is that the change takes place fully when everything is compatible and that this method contributes to a more quality assured job in the health and social care for the elderly.

Att det i lagstiftningen inte finns en tydlig definition av vad skälig levnadsnivå är, medför bland annat en risk att behov av stöd för äldre bedöms på olika grunder. Syftet med studien är att undersöka biståndsbedömningar kring äldre i olika kommuner i Mellansverige för att se om det finns likheter och skillnader. Studien synliggör vilka bedömningsgrunder biståndshandläggare har samt fångar eventuella samband mellan biståndsbedömning och olika faktorer, till exempel arbetslivserfarenhet och kommun. Detta undersöktes genom en enkätstudie och analyser gjordes sedan i dataprogrammet IBM SPSS Statistics. De teoretiska utgångspunkterna för studien var handlingsutrymme, organisatorisk struktur, behovstolkning och åldrande. En av studiens slutsatser är att arbetslivserfarenheten är en individuell faktor som kan tänkas påverka tolkningen av vad skälig levnadsnivå faktiskt innebär, och att handlingsutrymmet hos dem med längre arbetslivserfarenhet och mer professionell kompetens upplevs begränsat då de upplever sig styrda av kommunala riktlinjer. Vidare är en slutsats att det finns skillnader i hur ofta biståndshandläggare beviljade insatsen städ och att detta grundar sig i den rådande politiska diskursen inom kommunen kring äldres behov samt vilket arbetssätt som råder. Studien kan bidra med att utveckla det sociala arbetets praktik till en mer likvärdig biståndsbedömning för de äldre / The fact that there is no clear definition of what a reasonable standard of living is in the legislation entails, among other things, implicates a risk that the need for support for the elderly is assessed on different grounds. The purpose of the study is to examine aid assessments for the elderly in different municipalities in the middle part of Sweden to see if there are similarities and differences. The study presents the basis for assessment aid administrators have and captures possible connections between aid assessment and various factors, for example work experience and municipality. This was investigated by a survey study and analyzes were then made in the computer program IBM SPSS Statistics. The theoretical starting points for the study were room for action, organizational structure, interpretation of needs and aging. One of the study's conclusions is that work experience is an individual factor that can conceivably influence the interpretation of what a reasonable standard of living actually means, and that the room for action of those with longer work experience and more professional competence is felt to be limited when they feel governed by municipal guidelines. Furthermore, a conclusion is that there are differences in how often aid administrators grant the cleaning contribution and that this is based on the prevailing political discourse around the needs of the elderly within the municipality and the working method that prevails. The study can contribute to developing the practice of social work towards a more equal assistance assessment for the elderly